5050497 H70952 Protokoll 2019/20:52 Måndagen den 16 december 2019/20 52 2019-12-16 00:00:00 Allmän miljö- och naturvård ärendedebatt 2e761e44-3148-ea11-9130-901b0e9b71a0 108 Marlene Burwick (S) S <p>Herr talman! År 1972 var luftföroreningar, försurade sjöar och farliga miljögifter i naturen stora samhällsproblem som hotade människors hälsa. Samma år arrangerades, på initiativ av den socialdemokratiska regeringen under ledning av Olof Palme, det första globala FN-miljömötet i Stockholm.</p><p>År 2022 är det 50 år sedan det där första mötet. Regeringen kommer därför att verka för ett svenskt värdskap av ett globalt högnivåmöte det året. Flera av miljömålen halkar efter, och det finns fortfarande behov av att kraftsamla runt några av vår tids stora utmaningar.</p><p>En av de allra största frågorna i dag är klimathotet. Isar smälter, havsnivåer stiger och öknar breder ut sig världen över. I vårt eget land har torka och skogsbränder de senaste åren blivit allt vanligare. Enligt forskare väntas konsekvenserna bli ödesdigra om vi inte lyckas vända utvecklingen inom en knapp tioårsperiod. Det kommer an på oss verksamma i dag att ställa om för att alls ha en planet att lämna i arv till våra barn och barnbarn.</p><p>Herr talman! Vi definieras av våra handlingar. Därför måste utgångspunkten för den globala klimatpolitiken vara en rättvis klimatomställning som bygger på solidaritet mellan länder och människor och där ingen lämnas efter. Medan den globala uppvärmningen är ett hot är klimatpolitiken tvärtom en möjlighet. Genom att agera finns stora vinster för samhället att hämta hem i form av nya jobb, förbättrad folkhälsa och ekonomisk tillväxt.</p><p>För att uppfylla målsättningarna i Parisavtalet, Agenda 2030 och FN:s globala strategi för biologisk mångfald anser regeringen att det behövs en stark miljö- och klimatforskning. Forskningen är viktig för att skapa ett gediget vetenskapligt underlag och en grund att stå på för att hitta lösningar för att hantera de globala klimat- och miljöutmaningarna.</p><p>Riksdagen har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå dit krävs stora investeringar och tekniksprång.</p><p>Vi kommer att behöva utsläppsminskningar inom alla sektorer och i hela landet. Klimatklivet är ett investeringsstöd som under föregående mandatperiod stödde över 3 200 projekt, inklusive över 30 000 laddpunkter. Det förväntas bidra med utsläppsminskningar motsvarande nästan 3 procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser. För att förstärka arbetet med klimatomställning i hela landet föreslås en ökning av Klimatklivet med 1,16 miljarder kronor. </p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård</p><p>En sektor med stora utmaningar och stor potential för utsläppsminskningar är den svenska industrin. För att stödja tekniksprång, omställningen inom industrin och åtgärder för negativa utsläpp föreslås en förstärkning av Industriklivet med 300 miljoner kronor per år.</p><p>För att klara utsläppsminskningarna inom transportsektorn behöver vi öka både produktionen och användningen av biodrivmedel samt få till stånd en ökad elektrifiering.</p><p>Regeringen gör flera satsningar för att främja forskning och utveckling av hållbara biodrivmedel, och för att påskynda elektrifieringen ska en elektrifieringskommission tillsättas. Hela Sverige ska kunna vara en del av klimatomställningen. Därför ska 50 miljoner kronor per år under en treårsperiod gå till att bygga ut laddinfrastruktur längs de större vägarna i Sverige.</p><p>Regeringen bedömer också att det behövs ett stöd för elektrifierade lastbilar och arbetsmaskiner. Det är sektorer med stora utsläpp som behöver minska för att Sverige ska kunna nå det nationella klimatmålet för minskade utsläpp inom transporter. </p><p>Sveriges utsläpp minskade år 2018. Vi har mycket jobb kvar att göra, både hemma och som global klimatledare. Under kommande år måste utsläppen minska snabbare. Men det är glädjande att se att klimatpolitiken ger resultat.</p><p>Herr talman! Det finns fortfarande ett stort behov av att långsiktigt skydda värdefulla skogar och marina områden för att säkerställa biologisk mångfald, viktiga ekosystemtjänster och möjligheter till friluftsliv. Resurserna för att skydda värdefull natur och stärka naturvårdsarbetet och den biologiska mångfalden föreslås därför stärkas med sammanlagt 600 miljoner.</p><p>Herr talman! Det är viktigt att vi tar hand om våra vattenmiljöer och att vi gör upp med miljösynder från förr. Även om vi inte ser det som finns under ytan har vi ett ansvar för det.</p><p>För att förbättra hälsan för bland annat vårt innanhav Östersjön och skydda vår vattentillgång föreslår regeringen att 240 miljoner kronor satsas på åtgärder för havs- och vattenmiljön. Åtgärderna mot övergödning ska bland annat genomföras inom ramen för lokala vattenvårdsprojekt samt genom ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna.</p><p>Runt om i Sverige finns miljöskulder som behöver åtgärdas. Miljögifter i exempelvis sediment kan spridas till omgivande vattenmiljö, vilket utgör ett hot mot både människors hälsa och miljön. Ytterligare 65 miljoner kronor går därför till arbetet med sanering av förorenade marker, vatten, sediment och miljöfarliga vrak.</p><p>Herr talman! Socialdemokratin har aldrig skyggat för en utmaning. Vi ska göra det som krävs för att värna vår natur och våra hav och för att nå Parisavtalets mål och göra en rättvis klimatomställning. Det är bara tillsammans som vi kan nå målen.</p><p>Jag yrkar bifall till miljö- och jordbruksutskottets förslag till beslut.</p><p>(Applåder)</p><p>I detta anförande instämde Isak From, Malin Larsson, Markus Selin och Hanna Westerén (alla S).</p> 0853204119514 H701MJU1 N 2020-02-05 17:05:47 479805 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70952/#anf108