<anforande>
<dok_hangar_id>5050249</dok_hangar_id>
<dok_id>H70951</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:51 Fredagen den 13 december</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>51</dok_nummer>
<dok_datum>2019-12-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>740e1e7b-263e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>100</anforande_nummer>
<talare>Håkan Svenneling (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Runt om i världen demonstrerar människor. De demonstrerar mot ojämlikhet och orättvisor. Under hösten har vi sett demonstrationer i Chile, Ecuador, Bolivia, Libanon, Iran, Hongkong och Irak.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men på få andra platser har våldet mot demonstranter varit så blodigt som i Irak. I det betänkande vi i dag debatterar från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet skriver vi att över 400 civila har dött och minst 17 000 personer skadats i samband med demonstrationerna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tyvärr är det inte sant. Sedan vi justerade betänkandet förra torsdagen, för åtta dagar sedan, har ytterligare människor dödats och skadats. Minst 20 till har dödats, och minst 130 har skadats i en koordinerad attack i Bagdad, enligt Amnesty.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Att demonstrera och göra sin röst hörd är en rättighet i en demokrati. Och även om demokratin är skör i Irak är landet en demokrati, där den rättigheten borde vara en självklarhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vilka är det då som dödar demonstranterna? Enligt medieuppgifter är det irakisk polis som har varit de som har slagit tillbaka mot demonstranterna oproportionellt våldsamt. Det finns till exempel uppgifter om prickskyttar som har skjutit mot obeväpnade demonstranter. Polisen har i sin tur tagit hjälp av den irakiska militären.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns också uppgifter om milisgrupper som har deltagit i dödandet av demonstranter. Dessa grupper kan vara understödda av Iran. Att de attackerar demonstranterna kan handla om demonstranternas krav på minskad iransk inblandning i Iraks inre angelägenheter. Att den irakiska ordningsmakten inte sätter stopp för dessa milisgrupper och att de kan ta sig förbi checkpoints är mycket allvarligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Mullorna i Iran har en roll i Mellanösternregionen som är tydlig. De försöker behålla och stärka Irans regionala makt i många muslimska länder och motverka folkliga demokratier.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sveriges insats i Irak, som Vänsterpartiet har stått bakom sedan den startade, handlar om att utbilda Iraks militär i den globala koalitionen mot Daish, även kallat IS.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den person som har vållat stor debatt i Sverige är den nu avgående irakiske försvarsministern Najah al-Shammari. Han är förutom irakisk medborgare också svensk medborgare. Här i Sverige har han stått åtalad för brott, där sedan åtal har lagts ned. Men det har också framkommit uppgifter om att han utreds för bland annat folkrättsbrott. Exakt vilka dessa brott är vet vi ännu inte, men de ska vara nutida och kan med stor sannolikhet vara kopplade till dödandet av demonstranter i Irak.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Har detta då någonting med den svenska insatsen i Irak att göra? Den irakiske försvarsministern har ingen makt över den trupp som Sverige skickar. Sverige utbildar dem som har ansvar för utbildningen av den irakiska armén. De utbildar i sin tur soldater som kommer under ministerns ansvar. Att dessa trupper dödar demonstranter är aldrig okej och ska kraftfullt fördömas. Detta har den irakiska regeringen och dess försvarsminister ett stort ansvar för.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Daish kan nu på nytt vara på frammarsch, detta på grund av Turkiets angrepp mot nordöstra Syrien, som har inneburit en ny möjlighet för Daish att på nytt stärka sin närvaro i regionen genom det osäkra säkerhetsläget. Kampen mot Daish är långt ifrån över. Flera av Daishs ledare befinner sig sannolikt i Irak, och rörelsen har övergått till att verka genom olika former av terroristattentat och riktade mord.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Daishs framväxt är i grunden ett symtom på politiskt missnöje – ett missnöje som rör politisk och ekonomisk marginalisering, undermålig samhällsservice, korruption och arbetslöshet. Iraks långsiktiga stabilitet är kopplad till den irakiska regeringens förmåga att skapa jämlikhet och rättvisa villkor för befolkningen, särskilt för unga, och dess förmåga att bekämpa korruption.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För oss i Vänsterpartiet har det varit viktigt att tydliggöra att det våld som utövats mot demonstranter är oproportionellt och att internationell rätt och mänskliga rättigheter ska respekteras.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi står bakom det internationella arbetet med att bekämpa Daish men konstaterar samtidigt att det bara är en rättvisare och jämlikare värld som slutgiltigt kommer att besegra Daish och annan extremism, inte vapen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Framåt ser vi ett flertal osäkerhetsfaktorer kring den militära utbildningsinsatsen i Irak: våldet mot och dödandet av civila som protesterar mot ojämlika villkor, korruption, regeringsombildningen och det osäkra politiska läget i Irak, men också USA och president Trumps långsiktiga strategi för Mellanöstern.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det hade därför varit värdefullt om riksdagen på nytt hade kunnat ta ställning till Sveriges militära insats i Irak inför riksdagens sommaruppehåll 2020. Då det inte finns någon majoritet för denna ordning ställer vi i Vänsterpartiet oss bakom propositionens förslag att ge mandat till nästa årsskifte, då vi anser att det internationella samfundets engagemang i att motverka Daish är viktigt att manifestera och stödja. Men det är välkommet att utskottet nu kommer att få ökad återrapportering från regeringen om Irakinsatsen ett flertal gånger under nästa år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill rikta ett stort tack till alla er som befinner er på eller har varit på ett utlandsuppdrag för Sverige. Det är en svår uppgift som vi i riksdagen skickar er på, och för er insats vill vi i Vänsterpartiet uttrycka vår uppskattning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I propositionen nämns att Sverige kommer att bidra med en person, en medicinsk expert, till den Natoledda insatsen NMI. Vänsterpartiet är kritiskt till att Sveriges försvar i allt högre utsträckning integreras i Natos strukturer och Natoländernas försvarsorganisationer. Även om det denna gång bara handlar om en person är det typiskt för Socialdemokraternas Natonärmande, något som vi har debatterat många gånger i denna kammare. Det svenska försvarets integration med Nato har pågått under lång tid. Under samma tid har Nato och Natoländer genomfört tre misslyckade krig, i Afghanistan, i Irak och i Libyen. Dessa krig har bidragit till stort lidande, till att miljontals människor tvingats på flykt samt till framväxten av terrororganisationen Daish. Strävan efter Natosamarbete gör dessutom Sverige alltmer beroende av Nato och skapar bilden av oss som en inofficiell Natomedlem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 3.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0682989845822</intressent_id>
<rel_dok_id>H701UFöU2</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 10:37:52</systemdatum>
<systemnyckel>680448</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70951/#anf100</protokoll_url_www>
</anforande>
