5049872 H70949 Protokoll 2019/20:49 Onsdagen den 11 december 2019/20 49 2019-12-11 00:00:00 Internationellt bistånd ärendedebatt 22810ea9-263e-f111-8b69-6805cafea079 73 Magnus Ek (C) C <p>Fru talman! Från det ena till det andra: Eftersom vi har debatten om Sveriges biståndspolitik just i december 2019 vill jag inleda mitt anförande med att göra en liten överblick över världen och det decennium som ligger bakom oss. I en debatt som ofta handlar om all världens elände och hur vi kommer till rätta med det vill jag ändå börja mitt anförande med att påminna om att 2010-talet på många sätt var det absolut bästa årtiondet i mänsklighetens historia.</p><p>Ni får ursäkta att en del av exemplen sträcker sig en bit in på 00-talet och tio år framåt. För att leda detta i bevis vill jag påminna kollegorna här i salen om att 28 procent av allt välstånd som någonsin skapats, mätt i bnp per capita, skapades under det förra decenniet.</p><p>Den extrema fattigdomen halverades, lite drygt. Barnadödligheten minskade med en tredjedel. Den förväntade medellivslängden ökade från knappt 70 år till knappt 73 år. Andelen av världens befolkning som lever under en lagstiftning som förbjuder homosexuella relationer minskade från 40 till 27 procent. Andelen länder med lagar som skyddar kvinnor från våld i nära relationer ökade etcetera.</p><p>På många sätt var detta det absolut bästa årtiondet i mänsklighetens historia. Att vi har sett den här utvecklingen är tack vare ökad handel och välstånd. Det är tack vare att människor över världen vill leva i frihet och jämställdhet. Det är tack vare att vi har haft en liberal världssyn som på många sätt har varit förhärskande.</p><p>Fru talman! Det ska vi inte glömma bort i en tid när auktoritära ledare och konservativa krafter världen över ifrågasätter nyttan av frihet, öppenhet, handel och entreprenörskap. Men vi ska heller inte glömma bort att vi på många sätt lever i en mörknande tid. På många håll går den demokratiska utvecklingen åt fel håll. Utrymmet för civilsamhället att verka minskar. Minoriteters mänskliga och medborgerliga rättigheter inskränks. Antalet människor på flykt är fler än på mycket länge.</p><p>Världen över ser vi en motreaktion mot framgångarna för den liberala demokratin, mot jämställdhet, öppenhet och fria handelsutbyten. Det är också den verklighet som den svenska bistånds- och utvecklingspolitiken måste förhålla sig till. Det är en värld där utvecklingen på vissa sätt går åt fel håll. </p><p>Biståndet är ett uttryck för solidaritet. Det är ett uttryck för vår vilja att inte leva i en värld där biståndets behövs. Biståndsviljan skiljer ut Sverige i den mörknande tiden. Det är en tid när fler politiker tittar inom sina egna gränser och ser till sina egna nationer. Sverige skiljer ut sig genom en vilja att verka för en bättre värld över hela världen.</p><p>Jag är därför både glad och stolt över att enprocentsmålet står fast. Vi kan träta om innehållet och om inriktningen. Men den politiska striden bör stå just kring just det och inte om hur mycket vi ska skära ned på solidaritetsarbetet med andra människor. </p><p>Med det sagt ser Centerpartiet att det finns saker i den svenska bistånds- och utvecklingspolitiken som kan förbättras. I regeringsavtalets punkt 71 har vi enats bland annat om att biståndet ska fokuseras. Det är ett angeläget arbete. Det är ännu inte på långa vägar avslutat. Men jag vill ändå ge Centerpartiets syn på vad en sådan fokusering skulle kunna innebära.</p><p>Vi ser att det finns goda skäl att ta till oss av de råd som kommer från OECD-Dac som säger att vi skulle kunna verka mer effektivt om vi vågade prioritera lite mer. Vi ser att Sverige kan bidra till mervärden där vi gör som allra mest nytta eller där andra parter backar undan. Det kan exempelvis handla om jämställdhet, SRHR och utbildning för flickor och pojkar. Det kan handla om klimatbistånd och klimatanpassning. Det innebär att vi behöver bibehålla ett fokus på de allra fattigaste länderna. </p><p>Det kan för all del också innebära att vi behöver se över om vi ska prioritera ned vissa områden där vi inte har den största effekten. Det kan vara tematiskt eller geografiskt. Det kan innebära att vi utvärderar om kärnstödet till internationella organisationer alltid är det mest effektiva eller om vi kan få ut mer effekt på andra vis. </p><p>Det är en grannlaga uppgift, men ansatsen att vilja göra största möjliga nytta och att bidra där andra backar undan är rätt ansats.</p><p>Vi har tillsammans med regeringspartierna och Liberalerna förhandlat fram denna budgetproposition, och vi står bakom den. Däremot har vi en lite annan syn på utvecklingen framåt. Därför finns det också en reservation – reservation 13 under punkt 5 – som jag vill yrka bifall till.</p><p>Länge har principen ”mer för mer” gällt. Det är viktigt att även principen om mindre bistånd när utvecklingen går åt fel håll får genomslag. Det är en utmaning att utforma biståndet för att inte oavsiktligt understödja regimer som tar sitt land i fel riktning. Detta är ingen lätt sak, för vi lever inte längre i en tid när vi bara pytsar in pengar i statsbudgeten. Biståndet har utvecklats, men det är fortfarande ett viktigt perspektiv att ha med oss framåt.</p><p>För biståndets legitimitet är det, som har sagts här tidigare, viktigt att biståndet gör skillnad, att det går till rätt saker och att det är transparent.</p><p>Vidare vill vi att det svenska bistånds- och utvecklingssamarbetet ska verka i samklang med Agenda 2030. De globala hållbarhetsmålen ska vara uppfyllda år 2030. Centerpartiet anser därför att bistånds- och utvecklingspolitiken ska sträva efter att göra områden och länder biståndsoberoende. Det handlar inte om att ha ett mål om att skära ned vårt bistånd utan om att få in perspektivet att vi ska verka för en sådan verklighet.</p><p>Vi anser att det biståndspolitiska ramverket behöver uppgraderas i överensstämmelse med Agenda 2030. Det är viktigt att hävda ansvarsutkrävande, för enligt Agenda 2030 har varje land ett egenansvar för att bekämpa fattigdom och sträva efter hållbarhet. Detta måste vi också ta till oss i den svenska bistånds- och utvecklingspolitiken.</p><p>Det handlar, återigen, inte om att ha en nollvision för biståndet utan om att hela tiden sträva efter ett läge där biståndet inte behövs och om att sträva efter att inte göra länder, områden eller människor biståndsberoende.</p><p>Fru talman! 2010-talet var kanske det bästa årtiondet i mänsklighetens historia, men jag hoppas och tror att 2020-talet ska bli det tveklöst bästa årtiondet i mänsklighetens historia. Jag hoppas att den svenska bistånds och utvecklingspolitiken ska bidra till att förverkliga detta.</p> 057993099726 H701UU2 N 2026-04-22 10:39:09 680531 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70949/#anf73