<anforande>
<dok_hangar_id>5049872</dok_hangar_id>
<dok_id>H70949</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:49 Onsdagen den 11 december</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>49</dok_nummer>
<dok_datum>2019-12-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Rättsväsendet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>06810ea9-263e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>46</anforande_nummer>
<talare>Adam Marttinen (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Jag tror att det råder delade meningar om just Sveriges Domstolar – om de anslag som regeringen faktiskt anslår och det som Sveriges Domstolar anser sig behöva. Det kommer att få konsekvenser, och vi kommer att få anledning att diskutera varför man inte tillförde de anslag som behövdes i denna budget. Om man säger att man ska studera detta över tid och kanske återkomma, då är det för sent, som jag har sagt i tidigare anförande. Detta behöver göras nu. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta system har varit etablerat sedan 2015, alltså ungefär lika lång tid som regeringen har suttit vid makten. Samtidigt har vi sett att av de personer som skrivs in på svenska anstalter är det i dag färre som utvisas och avtjänar sina straff i sina hemländer än när regeringen tillträdde. Då är den naturliga frågan: Vad är det som händer på Regeringskansliet? Arbetar man över huvud taget med denna fråga? Varför har man inte gjort någonting under de fem sex år som man har suttit vid makten? Det måste finnas en plan för att man ska underlätta arbetet med att se till att de som ska avtjäna sina straff i sina hemländer också gör det. &lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0831039938224</intressent_id>
<rel_dok_id>H701JuU1</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-04-22 10:39:08</systemdatum>
<systemnyckel>680504</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70949/#anf46</protokoll_url_www>
</anforande>
