<anforande>
<dok_hangar_id>5049560</dok_hangar_id>
<dok_id>H70948</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:48 Tisdagen den 10 december</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>2019-12-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2019/20:182 om kommunsektorns ekonomiska problem</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>744e6d8e-7442-ea11-9130-901b0e9b71a0</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>Jan Ericson (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Tack, Lena Micko, för svaret! Jag måste dock börja med att ifrågasätta påståendet i ministerns svar att nyanlända etablerar sig i en snabbare takt på arbetsmarknaden. Det är faktiskt vilseledande att påstå detta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt en rapport jag själv har begärt från riksdagens utredningstjänst är det efter två år i etableringsreformen bara 6 procent av de nyanlända som finns i ett arbete utan stöd. 94 procent gör det inte. Hela den lilla förbättring som syns för utrikes födda i statistiken beror på att regeringen räknar personer i extratjänster som fast anställda med ett riktigt jobb, vilket som bekant inte är fallet. Extratjänsterna är en till mer än 100 procent skattefinansierad arbetsmarknadsåtgärd, och inte ett riktigt jobb. Om man räknar bort extratjänsterna är det rent av så att nyanländas etablering har blivit sämre, trots högkonjunkturen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men, fru talman, nu över till huvudfrågan: kommunsektorns ansträngda ekonomi. Larmen från den svenska kommun- och regionsektorn kommer i strid ström, trots många år med högkonjunktur med goda skatteintäkter. Orsakerna är flera: demografiska förändringar med en större andel äldre och barn, kraftigt ökade kostnader för mottagandet av nyanlända och en regering som inte sköter statens åtaganden fullt ut utan vältrar över ansvaret på kommunerna. Det gäller exempelvis tryggheten, migrationen, arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen och infrastrukturen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Inte sällan motarbetar dessutom statens egna myndigheter, exempelvis länsstyrelserna, kommunerna i frågor rörande till exempel byggnation och strandskydd. Detsamma gäller Trafikverket, som försvårar byggnation på landsbygd genom orimliga krav på begränsning av utfarter, krav på gång och cykelvägar och en massa annat. Kommunerna upplever ofta att de får allt fler uppgifter och allt mindre stöd från staten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det nya kostnadsutjämningssystemet hjälper visserligen en del kommuner att få något mer resurser men medför samtidigt att andra kommuner får avsevärt mindre. Att bara omfördela kostnaderna mellan kommunerna löser inga långsiktiga problem. Moderaterna välkomnar såklart att en del kommuner får ökade resurser tack vare det nya kostnadsutjämningssystemet, men vi hade samtidigt velat se en förändring så att inte någon kommun samtidigt får minskade resurser. Och då behövs mer pengar i systemet - pengar som vi moderater har satt av i vår budget.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;JÖK-partiernas budget fokuserar tyvärr på helt andra saker än kommunerna och välfärden. Socialdemokraterna talar mycket om behovet av mer pengar till kommunerna, men deras politik prioriterar annat. I den så kallade JÖK-budgeten fick kommunsektorn stå tillbaka.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi moderater gör tvärtom och tillför kommunsektorn 50 procent mer i nya pengar än vad regeringen gör i budgeten för 2020. Dessutom gör vi om betydande delar av de riktade statsbidragen till generella, vilket ökar kommunernas handlingsutrymme.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi moderater effektiviserar och lägger ned myndigheter. Vi justerar ned biståndet mot FN:s rekommenderade mål. Vi säger nej till meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, extratjänster, friår, familjevecka och elcykelpremier. Vi stramar upp migrations- och integrationspolitiken, vi inför bidragstak och kvalificering för nyanlända i bidragssystemen och vi inför villkor i försörjningsstödet. Vi avskaffar även ränteavdrag för sms-lån och kontokortskrediter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Allt detta ger oss utrymme att satsa mycket mer på välfärden och kommunerna, polisen och rättsväsendet. Det ger oss utrymme att sänka skatter för både löntagare och pensionärer, att sänka drivmedelsskatterna med 1 krona per liter och att samtidigt ha större överskott i statsfinanserna än regeringen och stödpartierna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med vår moderata politik blir det mer pengar till välfärden och kommunerna. Med Socialdemokraternas politik får kommuner och landsting stå tillbaka.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Lena Micko säger många vackra saker i sitt interpellationssvar, men tyvärr lever inte politiken upp till detta. Jag vill därför fråga Lena Micko igen hur hon menar att Socialdemokraterna ska klara att tillföra kommunsektorn mer pengar när man prioriterar helt andra saker i sin budget.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0940980416614</intressent_id>
<rel_dok_id>H710182</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2020-01-29 09:52:05</systemdatum>
<systemnyckel>478717</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70948/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
