<anforande>
<dok_hangar_id>5049126</dok_hangar_id>
<dok_id>H70944</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:44 Onsdagen den 4 december</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>2019-12-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skatt på avfallsförbränning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>ccb442f2-263e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>42</anforande_nummer>
<talare>Rebecka Le Moine (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! I dag kostar det ingenting att bränna upp fullt intakt material, som hade kunnat ge nytt liv till produkter och ingå i en cirkulär ekonomi. Det är mer lönsamt att bränna upp än att återanvända. För att kunna fullfölja den avfallshierarki som har klubbats igenom i denna kammare måste det också finnas ekonomiska incitament, vilket i dag saknas, bland annat på grund av att Moderaterna såg till att avskaffa förbränningsskatten år 2010.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sedan dess har sopförbränningen och sopimporten ökat när fler kraftvärmeverk som tar hand om sopbränsle har byggts. Det är även så att andra länder finner det billigare att exportera sopor till Sverige än att investera i egna lösningar. Soporna säljs som bränsle till Sverige. Det är win–win för en linjär ekonomi men lose–lose om vi vill övergå till en cirkulär ekonomi. Men det är ändå en affär som Sverige har tjänat på. År 2014 fick landets kraftvärmeverk 800 miljoner kronor för att elda upp andra länders sopor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! År 2016 importerades ca 1,3 miljoner ton sopor till Sverige, varav 12 ½ procent bestod av plast. Mycket av plasten hade kunnat användas igen men blir i stället fjärrvärme. Ungefär hälften av det importerade avfallet kommer från Norge. Den andra hälften kommer från Storbritannien och Irland. Soporna skeppas till största delen hit. Men de transporteras också med bil på vägarna. I stället för att importera sopor från andra länder bör vi exportera kunskap och system till andra länder som behöver lösningar mer än vad vi behöver pengar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Sopor som bränsle släpper såklart också ut koldioxid, men till skillnad från annat bränsle har det varit skattebefriat. Det är helt orimligt. Det är på tiden att vi justerar det.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det förslag som ska införas nu ligger på 75 kronor per ton avfall från 2020. Sedan ska det trappas upp med 25 kronor per år till 2022. Detta är en del av den gröna skatteväxling som Miljöpartiet har kämpat för och som helt enkelt handlar om att det ska kosta när vi tär på planetens gränser, men det ska vara lönsamt och billigt att verka innanför planetens gränser. Detta är en tydlig signal från politiken som säger att avfall ska återvinnas och inte förbrännas. Om vi ska kunna övergå till en cirkulär ekonomi inom det som planeten klarar av måste det kosta att bränna upp sopor. Därför, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0546731406922</intressent_id>
<rel_dok_id>H701SkU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 10:41:13</systemdatum>
<systemnyckel>680726</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70944/#anf42</protokoll_url_www>
</anforande>
