<anforande>
<dok_hangar_id>5049126</dok_hangar_id>
<dok_id>H70944</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:44 Onsdagen den 4 december</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>2019-12-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skatt, tull och exekution</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>bab442f2-263e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>26</anforande_nummer>
<talare>Per Åsling (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Förutsättningen för vår välfärd är att det finns företag som kan, vågar och vill anställa. Endast så kan de skatteintäkter genereras som vi behöver för det gemensamma.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala delar, inte bara för det svenska rättssamhället utan för att säkerställa att statens uppbörd blir korrekt, varken mer eller mindre. Jag återkommer till detta senare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Förutsebarhet och tydliga spelregler är avgörande för att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter inbetalas. Det är grunden för finansieringen av vår offentliga verksamhet. Det är också en fråga om likabehandling och värnandet av tilliten till det offentliga.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Ett skattesystem ska vara transparent och enkelt att förstå. Det ska helt enkelt vara lätt att göra rätt. Vi vet dock att det inte alltid är så lätt. Organisationer och företagare har en mångfald av regelverk och lagar att hålla reda på och förhålla sig till. En del är branschspecifika medan andra är utformade utifrån bolagsform.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Jag underströk att uppbörden ska vara korrekt, varken mer eller mindre. Här finns det anledning att utveckla. Jag kan konstatera att Skatteverket under en rad år ägnat sig åt alltmer fiskala tolkningar av riksdagens beslut. Att verket som kontrollmyndighet genom beslut direkt och indirekt börjat styra näringsverksamhet är allt annat än bra.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Låt mig ta några principiellt viktiga exempel från verkliga livet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ett första exempel är att Skatteverket har yrkat på uttagsbeskattning för en bygdegårdsförening på 235 376 kronor. Bakgrunden är att föreningen hyr ut lokaler för skolverksamhet under dagtid på vardagar. Som skäl för uttagsbeskattningen anges att föreningen anses kunna disponera lokalerna under nätter och helger. Beskattningen ska alltså baseras på dispositionsrätt, inte faktiskt utnyttjande.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Genom att tolka lagstiftningen på detta oerhört fiskala och direkt felaktiga sätt riskerar landets alla bygdegårdsföreningar, Folkets Hus-föreningar, idrottsföreningar och andra som, vilket är vanligt, delvis hyr ut sina lokaler. De straffbeskattas för stora intäkter som aldrig existerat. Dessa föreningar är dessutom ofta små och ideella verksamheter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ett annat exempel är förmånsbeskattningen av fyrhjulingar. En maskin som en företagare som arbetar med utsättning på vägbyggen anskaffat för 109 000 kronor vill Skatteverket påföra ett årligt förmånsvärde om 87 360 kronor baserat på sommaruthyrning, förmodligen fritidsverksamhet, på Möja i Stockholms skärgård.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;På samma tema: En skogsägare som anskaffat en skogsutrustad fyrhjuling för 81 000 kronor ska påföras ett förmånsvärde om 180 600 kronor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta är helt orimliga nivåer. De sätts sedan ned av domstolarna, men alla småföretagare har inte kraft eller råd att driva dessa frågor och överklaga Skatteverkets agerande. Detta ger en stor osäkerhet. Ja, det är direkt rättsosäkert.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den som bedriver näringsverksamhet genom ett bolag riskerar beskattning för nyttjande av företagets tillgångar enbart baserat på dispositionsrätt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ett tredje och sista exempel handlar om energibeskattning vid tillverkning av snö. Sedan 1996 har det, enligt beslut från Skatteverket, varit möjligt för snötillverkare med snökanon att få skattenedsättning till den lägre industriskattesatsen för energiskatt på el.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta beslut har varit en grundläggande ekonomisk förutsättning för de numera drygt 210 snöanläggningar som bedriver sin verksamhet runt om i landet – allt från små, ideella föreningar till kommuner och företag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I början av innevarande år kom besked från Skatteverket att tidigare skattenedsättning inte längre gäller. Det är nu full skatt utan möjlighet till tillämpning av lägre industriskattesats som gäller.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta beslut kom långt in på det nya budgetåret, och det är oavsett rättslig grund en hantering som inte är rimlig. De företag, föreningar eller kommuner som driver anläggningar måste ha tydliga och förutsebara förutsättningar för att kunna bedriva sin verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Dessa exempel tydliggör den rättsosäkerhet som många som bedriver näringsverksamhet upplever.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En viktig roll för Skatteverket är att som tillämpande myndighet se till att rättsläget på skatteområdet blir klarlagt. Det måste alltid göras ur ett rättsvetenskapligt perspektiv med balanserade tolkningar, inte enbart ur ett fiskalt perspektiv.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Statens närvaro i hela landet är central för samhället i stort. Myndigheter har en viktig roll när det gäller att se till att vi har en decentraliserad lokalisering. Man är till för medborgare och alla företag. Det är också viktigt att man genom närvaro medverkar till utveckling och tillväxt i landet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Teknikutvecklingen underlättar för myndigheter att just bedriva en decentraliserad verksamhet som finns runt om i hela landet. Myndigheters närvaro bidrar också till att förbättra arbetsmarknaden. När det privata näringslivet ska rekrytera personer, företrädesvis nyckelpersoner, är det viktigt och underlättande att det finns en blandning av privata arbetsgivare och myndigheters arbetsgivare på plats.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! För tre år sedan aviserade Skatteverket en nedläggning av verksamheter på ett antal ställen i landet. Det var nio orter. Detta gjordes inte av ekonomiska skäl, utan man motiverade det med att Skatteverket ska finnas där företag finns i dag och där företag kommer att finnas i framtiden. Orter som fanns med på avvecklingslistan var Värnamo i Gnosjöregionen, Enköping och Lycksele, för att nämna några exempel. Det här stoppades, och jag hoppas att skatteutskottet hade en stor roll i det. Vi kallade dåvarande generaldirektören tre gånger till riksdagen och ställde honom mot väggen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! I förrgår besökte jag Kronofogdemyndigheten i Mora och Hudiksvall, där de lokala kontoren nu enligt rikskronofogden ska läggas ned; i stället ska de flyttas till större orter i respektive region.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Dessa två myndigheters ageranden visar att det behövs en förändring. Det måste säkerställas att myndigheters närvaro finns i hela landet. Jag tycker, vilket jag också har tillskrivit statsministern, att strategiska framtidsfrågor inte kan avgöras av en enskild myndighets beslut, beslut som enbart tar hänsyn till den egna myndigheten och helt missar viktiga helhetsperspektiv. Beslut om var statens verksamhet ska finnas är en fråga för regeringen och för politiken. Hur och var staten är närvarande är en strategisk politisk fråga.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0679228585116</intressent_id>
<rel_dok_id>H701SkU1</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 10:41:11</systemdatum>
<systemnyckel>680711</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70944/#anf26</protokoll_url_www>
</anforande>
