Herr talman! Detta kan i viss mån sägas vara mandatperiodens första riktiga budgetdebatt. Förra året debatterade vi kring en övergångsbudget. I år har vi med januariöverenskommelsens tillblivelse sett utformandet av det socialliberala blocket å ena sidan och det konservativa blocket å andra sidan. Med detta finns nu en verklig regeringsbudget att förhålla sig till.
Sverigedemokraternas budget ska förstås som en helhetslösning och kan och bör därför inte brytas ut i någon del. Vi har därför ingen reservation vad avser utgiftsområdet men väl ett särskilt yttrande.
Sverigedemokraterna är ett konservativt parti med en nationalistisk grundsyn. Vår politik syftar således till att hushålla med statens resurser på ett omdömesgillt sätt så att skattebetalarna får ut det mesta möjliga av sina skattepengar. Det är i dessa tider, när medierna rapporterar om att 80 procent av Sveriges kommuner tvingas spara på verksamheten, nödvändigt att påminna om att staten inte har särskilt mycket egna pengar. Det mesta kommer från män och kvinnor som går till arbetet varje dag och som strävar, sparar och försöker få livspusslet att gå ihop.
Vi drar ned på pengar till riksdagens ledamöter och partier. De politiska partierna bör i högre grad arbeta med effektivisering av det egna arbetet.
Vad gäller regeringen konstaterar vi att anslaget till Regeringskansliet stadigt ökat sedan budgeten 2013/14, detta trots att den långsiktiga trenden visar att antalet avgjorda regeringsärenden mer eller mindre har stått stilla. Här gör vi några större neddragningar, och regeringen med Regeringskansliet får därför reducerade anslag.
Andra områden där det finns skäl att inte bara se över utgifterna utan även finansieringsformerna är medieområdet. Sverigedemokraterna är positiva till det ökade stöd som regeringen aviserat för att stärka lokal journalistik, och vi motsätter oss inte förstärkningen av anslaget. Den lokalt förankrade journalistiken är emellertid bäst hjälpt genom att man hittar nya tekniska lösningar och genom att medierna arbetar med att anpassa sitt utbud efter efterfrågan.
Mediestödet i sin nuvarande form är otidsenligt och behöver förändras. Driftsstödet ska därför trappas ned på fem år. Denna nedtrappning avser dock inte distributionsstödet och innovations- och utvecklingsstödet eller stödet för lokal journalistik.
Med de åtgärder som Sverigedemokraterna föreslår på andra områden, såsom lindring av sjuklöneansvaret och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare samt den numera avskaffade skatten på reklam i periodiska publikationer, torde dock omställningen för framför allt mindre redaktioner underlättas.
Herr talman! Vi omfördelar medel till ett flertal områden, bland annat till Forum för levande historia. Det är en bra och god gärning att de genomfört insatser för att stärka förutsättningarna för att skolor och andra ska kunna göra hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.
I år är det också 30 år sedan Berlinmuren rämnade och 1900-talets andra människofientliga ideologi gick under i Europa, nämligen kommunismen. I ett led i att stärka svenska skolungdomars bristfälliga kunskaper om kommunismens illgärningar och informera om de yttersta konsekvenserna av socialism anslår vi därför extra medel för skolresor till minnesplatser för kommunismens offer.
Sverigedemokraterna stärker även andra viktiga samhällsområden såsom länsstyrelsernas djurskyddskontroller, Datainspektionen med mera.
Jag ska nu redogöra för vad vi anser vara den viktigaste reformen på utgiftsområdets sida, nämligen att införa ett system med neutrala valsedlar. Vi vill ha ett system med neutrala valsedlar på plats så snart som möjligt, helst till valet 2022.
I Valmyndighetens rapport, Erfarenheter från valen 2018, konstaterade myndigheten att valsystemet behöver ses över i sin helhet med siktet inställt på ett förenklat, förbättrat och mindre sårbart system, där införandet av så kallade neutrala valsedlar och ett system med tryck av en valsedel per person och val särskilt föreslogs.
Detta är förslag som Sverigedemokraterna har drivit länge, och vi finansierar detta genom budgeten.
I KU1 under Utrikesförvaltningens organisation har vi endast en reservation. Det israeliska parlamentet beslutade 1949 att Jerusalem skulle vara Israels huvudstad. I dag finns parlamentet, presidenten, högsta domstolen och departementen i Jerusalem. Mot den bakgrunden och inte minst på grund av att Israel är Mellanösterns enda stabila och rättssäkra demokrati bör Sverige flytta sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem.
Jag yrkar därmed bifall till reservation 1.
(Applåder)