<anforande>
<dok_hangar_id>5049126</dok_hangar_id>
<dok_id>H70944</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:44 Onsdagen den 4 december</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>2019-12-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>48b542f2-263e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>158</anforande_nummer>
<talare>Ola Johansson (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Vi har att hantera en budgetdebatt där Centerpartiet står bakom regeringens budget och därför inte har en egen budgetmotion att lägga fram och argumentera för. Det utesluter inte att vi har sakfrågor vi vill lyfta fram eller kritik att rikta mot den politik som förts och förs.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fler bostäder behöver byggas. Rörligheten måste öka, så att man kan flytta dit där jobben finns och så att företagen kan rekrytera den kompetens som behövs för att bygga Sverige starkt i konkurrens med andra länder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det kommer till bostadsmarknaden och dess funktionssätt vill jag påstå att Sverige – trots byggsubventioner, kommunala planmonopol och en stark allmännytta – är sämst i klassen. De flesta länder i vårt närområde klarar av att förse alla som behöver det med en bostad – kanske inte av högsta standard och i de centrala lägena, men alltid en bostad.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi har ett byggande som är långt ifrån tillräckligt. Orsakerna till det är många. Höga kostnader indikerar att det finns en potential för branschen att bli effektivare. Men varför ska man bli det, när det ändå går att få betalt? Det finns ju en brist på bostäder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Höga priser i nyproduktion och olika omständigheter som gör att man drar sig för att byta bostad gör att de som är nya på bostadsmarknaden får svårare att ta sig in. Och utöver att utbudet av billiga äldre bostäder för den lilla familjen är litet är det ofta, som en del tidigare talare har varit inne på, svårt att få lån i bank.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Man hänvisas till en hyresmarknad där det på vissa håll är 20 års kötid. Ofta måste dessutom de sociala kontrakten gå före. Det skapar naturligtvis spänningar i samhället, men det är nödvändigt att en som har misshandlats och har barn kan få tag i en lägenhet snabbt. Vi vill inte att folk ska bo på gatan. Vägen till integration, vägen ut ur missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa eller arbetslöshet och vägen mot social inkludering går via en bostad.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För några veckor sedan presenterade Stockholms Stadsmission sin hemlöshetsrapport här i riksdagen. Sorgligt nog men även glädjande lyfte de fram europeiska modeller för sociala bostäder. De ställde frågan om det inte nu är dags att utarbeta en svensk modell genom att ta intryck från goda exempel. De föreslog också en hemlöshetsstrategi.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Centerpartiet står helt och fullt bakom en ansvarsfull och inkluderande social bostadspolitik som tar sikte på de mest behövande, motverkar utanförskap och ger förutsättningar för hemlösa att steg för steg etablera sig på bostadsmarknaden. Det är, fru talman, 25 000 hyreskontrakt som förmedlas av kommunal socialtjänst. De har ingen annanstans att hänvisa dessa än till nyproducerade, dyra och redan eftertraktade hyresrätter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är bra och nödvändigt att vi i Sverige för en debatt om sociala bostäder för vissa grupper. När vi envisas med att påstå att vi ska ha en generell bostadspolitik som gäller alla och där allas lägenheter ska förhandlas i samma system och ha en liknande standard kommer dessvärre bostadsbristen att fortsätta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Under frågestunden för två veckor sedan ställde jag en fråga till Per Bolund. Jag sa: ”Anta att Per Bolund träffar ett ungt par som ber om råd. Jag förmodar att det också händer i verkligheten. De vill gifta sig, men det här är 2000-talet, så det är kanske flytta ihop de tänker göra. De är inte rika. Vilket råd ger bostadsministern dem då?”&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Per Bolund var klok nog att inte gå i samma fälla som statsminister Tage Erlander gjorde 1966 i en tv-sänd utfrågning. Han svarade inte: ”De får väl ställa sig i bostadskön.” Men det svaret hade inte varit fel i dag heller. Bristande möjligheter att ta sig in på den ägda marknaden, den dåliga rörligheten inom det befintliga hyresrättbeståndet och det otillräckliga byggandet under många år gör att just att ställa sig i en bostadskö är deras enda kvarvarande alternativ. Det gäller om de inte kan tänka sig att flytta till orter där huspriserna är låga och det finns vakanser bland hyresrätterna. Det finns trots allt sådana platser i landet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När jag en vecka senare försökte få Per Bolund att svara på om det inte är dags att omvärdera amorteringskravet utifrån den kritik som riktas mot det från ledande nationalekonomer, flera partier i denna kammare och en enig byggbransch var hans svar nekande. Han menar att hushållens skuldsättning fortfarande är en sådan risk för landets finansiella stabilitet att han kan låta husfabriker för serietillverkade hus i trä gå på halvfart medan sju av tio personer helst av allt skulle vilja äga sin bostad. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag skulle vilja omformulera frågan och i stället säga så här: Vad skulle få ministern att förmå Finansinspektionen att lätta på kreditrestriktionerna och tillåta unga att låna mer? Vad skulle vara skälet att lätta på kreditrestriktionerna?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Januariavtalet innehåller en del reformer som på sikt förbättrar rörligheten. Det gäller framtagandet av en modell för fri hyressättning i nyproduktion, att lägesfaktorn ska få ett större genomslag i bruksvärdeshyrorna och att en oberoende tvistlösning införs när förhandlingarna strandar och en av parterna lämnar förhandlingsbordet. Det är viktiga förändringar, förutsatt att de inte blir halvmesyrer påverkade av det kompakta motståndet från några av parterna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag konstaterar att det i den här budgeten inte finns förslag om att ta bort räntan på uppskovsbeloppet, flyttskatten, och på det sättet minska kostnaden för den som vill skjuta upp sin reavinstskatt vid byte av bostad. Det har heller inte ännu, såvitt jag känner till, bjudits in till några samtal om skattepolitiken, där just bostadsmarknaden pekas ut som ett område där en reform behövs.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Däremot kommer arbetet med att regelförenkla och korta planprocesser att fortsätta. Det ska bli möjligt för en byggherre att med en privat initiativrätt påbörja och genomföra en planprocess till antagande. Det ska helt i linje med vad Centerpartiet länge velat gå att genomföra en större bebyggelse utan krav på detaljplan utanför tätorter. Strandskyddet reformeras så att det äntligen blir stopp på förbudet att bygga strandnära i lågexploaterade områden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Riksintressena blir färre och bättre definierade till sin utbredning, och framför allt måste myndigheterna regelbundet motivera varför och på vilket sätt riksintressena hindrar just bostadsbyggandet. Vill man starta en verksamhet med hästar, ridning eller ett kafé ska det vara tillåtet att uppföra en byggnad utan krav på bygglov. Nu införs nya och generösare attefallsregler. Det har blivit tillåtet att lovfritt bygga större altaner. I fler fall än i dag kommer det att räcka med en anmälan vid mindre utbyggnader.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Byggande på svaga bostadsmarknader och för svaga hushåll är eftersatt. Det är inget de stora byggaktörerna prioriterar när det finns alternativ. Även allmännyttan avstår, eftersom revisorerna kräver direktavskrivning om fastighetsvärdena är låga. Vi vill ta fram nya rekommendationer som ger bolagets revisorer stöd för att skriva av bostäder under en längre tid. Därmed kan kommuner få ett byggande till stånd trots att det inte finns en befolkningstillväxt men ett behov att bygga.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Centerpartiet är inte helt entusiastiskt över att det ännu finns 3 miljarder avsatta i budgeten för 2020 för investeringsstödet till bostäder. Vi vill att det ska vara effektivare, koncentrerat och riktas till bostäder i hela landet, i stället för att som i dag och tidigare vara generellt och betalas ut till byggherrar som ändå skulle ha byggt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men när vi för ett år sedan på grund av att Sverigedemokraterna bytte fot i en budgetomröstning fick ett beslut om att byggsubventionerna skulle avskaffas med omedelbar verkan fick det telefonen att gå varm när många partikamrater i allmännyttan hörde av sig och undrade när byggsubventionerna skulle införas igen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det gick inte längre att få ihop kalkylerna, och man tvingades att lägga byggplaner på is. Stödet återinfördes så snart det blev möjligt, och ganska snart ska kriterierna ändras så att stödet vässas och kommer de bostadsmarknader till del där det verkligen behövs, och inte enbart på orter i kommuner som har en befolkningstillväxt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Slutligen: Betänkandet innehåller centermotioner om att förstärkta kreditgarantierna. Att vi nu står bakom ett avslag på dessa betyder inte att garantierna inte är viktiga. Men vi vill se hur de reformer slår som jag redovisat innan, och då vi står bakom budgeten i sin helhet ber vi att få återkomma.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0934639939611</intressent_id>
<rel_dok_id>H701CU1</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 10:41:25</systemdatum>
<systemnyckel>680857</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70944/#anf158</protokoll_url_www>
</anforande>
