<anforande>
<dok_hangar_id>5047643</dok_hangar_id>
<dok_id>H70935</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:35 Onsdagen den 20 november</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>35</dok_nummer>
<dok_datum>2019-11-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>b9eb38d9-1bc5-ee11-87d6-6805cad9744d</anforande_id>
<anforande_nummer>81</anforande_nummer>
<talare>Fredrik Malm (L)</talare>
<parti>L</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr ålderspresident! Det är positivt att Håkan Svenneling ändå är tydlig med att han betraktar Kuba som en enpartistat och en diktatur. Så har det inte alltid varit i Vänsterpartiet, som vi vet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Faktum är också att det fortfarande inte riktigt är så. Det finns i Sverige en hejarklack för enpartistaten på Kuba. Den kallas Svensk-Kubanska Föreningen, och i den finns det en del personer som är aktiva - och som även har ordförandeposter lokalt - som har kandiderat för Vänsterpartiet och på olika sätt är aktiva i partiet. De håller för övrigt väldigt ofta möten i ABF-huset i Jönköping. ABF är ju en del av socialdemokratin, så det finns en del att göra för arbetarrörelsen i Sverige när det handlar om att hålla en rågång gentemot diktaturen på Kuba.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Bortsett från den kritik som förts fram mot Kubas demokratiska tillkortakommanden och brister håller sig Svenneling fast vid någonting; han måste ju i slutändan någonstans visa att Kuba ändå är okej. Då kommer vi till detta med sociala framsteg.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Faktum är att Kuba var ett av de rikaste länderna i Latinamerika innan Fidel Castro och hans bror startade sin väpnade resning. I dag är Kuba ett av de fattigaste länderna. Man jämför sig i dag i huvudsak med mycket fattiga länder, medan man på den tiden var ungefär i paritet med de rikaste latinamerikanska länderna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En rad sociala indikatorer pekar på att Kuba nu presterar ungefär lika bra eller dåligt som en rad andra länder i Latinamerika. Skillnaden är att dessa andra länder inte behöver dras med en skäggig diktator i militäruniform vid makten, utan de har en fri press, yttrandefrihet och demokrati. Så varför lyfta fram detta sociala på Kuba som ett sådant föredöme?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0766496753128</intressent_id>
<rel_dok_id>H701UU3</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2024-02-06 19:17:13</systemdatum>
<systemnyckel>596390</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70935/#anf81</protokoll_url_www>
</anforande>
