5047643 H70935 Protokoll 2019/20:35 Onsdagen den 20 november 2019/20 35 2019-11-20 00:00:00 Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting ärendedebatt 63eb38d9-1bc5-ee11-87d6-6805cad9744d 4 Joar Forssell (L) L <p>Fru talman! Denna debatt blir lite märklig. Jag tillåter mig att hävda att det inte finns något parti - och kanske ingen riksdagspolitiker - som inte vill ha ett utjämningssystem i Sverige. Jag som stockholmare och som en person som ofta träffar väljare från vår huvudstad har heller aldrig någonsin träffat någon väljare under min tid som politiskt aktiv som inte tycker att hela landet ska leva och som inte tycker att det ska finnas en grundläggande välfärd i hela landet. Det är inte det som är konflikten. En sådan konflikt finns inte, fru talman.</p><p>Konflikten här handlar i stället om att förslaget som sådant är slarvigt framskrivet och genomarbetat. Det leder till ökad splittring och polarisering i hela landet. Det svarar inte på de problem som Sverige och våra kommuner står inför, och det kommer att genomföras på ett hafsigt sätt.</p><p>Först och främst är det uppenbart att regeringen har misslyckats med sin ambition att göra en ordentlig uppdatering av utjämningssystemet. Det är verkligen så. Även om man tycker att kostnadsutjämningen behöver ses över - jag kan hålla med om det; det finns faktorer som vi behöver uppdatera - behöver man ta ett samlat grepp om hela systemet. Det är orimligt att börja skruva på <em>en</em> mutter i ett sådant här stort och ganska komplext system utan att titta på andra muttrar. Vi behöver titta på inkomstutjämningen. Framför allt behöver vi öka statens ansvarstagande när det gäller finansieringen av systemet.</p><p>Det finns något märkligt, fru talman, i att Socialdemokraterna gärna pratar om att kommuner ska få bestämma själva och om att kommuner behöver få ett stort inflytande över politiken i den egna kommunen samtidigt som de ignorerar att kommunala beslut också påverkar vilken situation kommunen befinner sig i. Om man tycker att kommuner ska ha en hög grad av självbestämmande - jag tycker det - bör man också se att det får konsekvenser när kommuner får bestämma mycket själva.</p><p>Det finns en konsekvens som är uppenbar i det här systemet. Om vi inte reformerar inkomstutjämningen och skapar incitament för kommuner att driva på tillväxt och driva på för att fler ska driva företag och fler ska jobba har vi inte ett system som hänger ihop.</p><p>Om man tycker att kommuner ska ha rätt att bestämma själva borde man också tycka att kommuner har en del i ansvaret för vad som händer i den egna kommunen.</p><p>Jag tror det. Jag tror att kommunpolitik gör skillnad. Jag tror att det som fritidspolitiker gör runt om i landet gör skillnad för den egna kommunen. Jag tror att man genom kommunala och regionala beslut kan påverka vilken tillväxt man har och vilka förutsättningar för jobb och företagande som finns. Därför behöver vi reformera inkomstutjämningen på ett sätt som gör att alla får goda incitament att sköta sig och att driva på för ännu mer tillväxt.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i kostnads-utjämningen för kommuner och landsting</p><p>Fru talman! Det här förslaget är också en chock för alla Sveriges kommuner och regioner. Det införs snabbt, hastigt och slarvigt, och det slår mot tillväxtmotorer. Det slår inte bara mot Stockholm; det är inte det som är problemet. Problemet med det här förslaget är att det slår mot tillväxtmotorer runt om i hela landet. Det slår mot kommuner som driver utvecklingen i sina respektive regioner runt om i landet.</p><p>Jag har talat med otaliga kommunpolitiker i kommuner som inte själva missgynnas av systemet men som ser att den ofta stora kommunen i regionen som driver den regionala tillväxten kommer att få en chock i det här systemet. Den chocken kommer samtidigt som vi ser och vet att Sverige är på väg in i en ekonomisk svacka. Vi rör oss mot lågkonjunktur. Bördan på våra kommuner ökar. Då kommer den här chocken. Då utdelar regeringen detta dråpslag mot tillväxt runt om i hela landet.</p><p>Fru talman! Det är också så att det kommunala utjämningssystemet misslyckas med att möta de problem som finns i tillväxtkommuner. Det inte bara slår mot tillväxtkommuner, utan det misslyckas med att möta de problem som kommer av att man är stor och växer, alltså som en följd av skala.</p><p>Förslaget misslyckas med att möta de ökade behoven av finansiering av infrastrukturutbyggnad, av skolutbyggnad och av utbyggnad av sjukvård och omsorg. Förslaget missar att det faktiskt finns problem både med att vara liten och ha en gles befolkningsstruktur och med att vara stor och ha en tät befolkningsstruktur.</p><p>Jag kan ta ett exempel från verkligheten. Det är tyvärr inte så ofta vi pratar om sådana här i riksdagen. Förra mandatperioden, när de flesta andra som är uppe i den här talarstolen i dag redan var riksdagsledamöter, var jag fritidspolitiker i stadsdelsnämnden Rinkeby-Kista utanför Stockholm. Vi hanterade ett av de mest utsatta områdena i Stockholm, och vi var minst sagt svikna av regeringen.</p><p>De problem som vi hade i Rinkeby-Kista och de problem som finns i förorter runt om i landet är problem som kommer av skala. De kommer av att man är många. Det är enklare att hantera social och socioekonomisk utsatthet om det är lite färre som är utsatta än om det är fler.</p><p>Regeringen misslyckades under den förra mandatperioden med att se till att det fanns poliser och trygghetsåtgärder hos oss. Man misslyckades med att tillskjuta tillräckligt med medel till skolsystemet. Resultatet var att vi som var aktiva lokalt i vår utsatta förort själva var tvungna att ta pengar och anställa trygghetsvakter, rusta skolor och så vidare.</p><p>Om man har ett system som ska utjämna skillnaderna mellan olika delar av landet och missar att se att det finns problem med att man har både en gles befolkningsstruktur och en tät befolkningsstruktur är det klart att man inte har ett system som är hållbart över tid eller som träffar målet.</p><p>Fru talman! När man lyssnar på regeringen låter det som om det här är ett förslag som syftar till att ena landet, se till att vi håller ihop, se till att vi kan lösa de problem som Sverige står inför. Men det är precis tvärtom. Det här är ett förslag som sliter isär Sverige, som ställer kommuner mot varandra och som inte svarar på de problem som Sverige har.</p><p>Jag tycker att vi här i riksdagen borde ha en seriös diskussion om de gemensamma utmaningar som finns i bruksorter och förorter liksom om de gemensamma utmaningar och möjligheter som finns i skärgårdskommuner och fjällkommuner. Jag skulle önska att vi kunde ha en seriös diskussion om hur vi ska få hela Sverige att leva och hur vi kan se de problem som finns med välfärden och de problem som hela Sveriges kommuner står inför.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i kostnads-utjämningen för kommuner och landsting</p><p>I stället väljer regeringen att gå fram med ett förslag som ställer kommuner mot varandra, som ignorerar vikten av att öka tillväxten genom skarpare incitament genom att reformera inkomstutjämningen och som inte tar ett tillräckligt stort statligt ansvar för kommunernas börda.</p><p>Fru talman! Jag vill yrka bifall till Liberalernas reservation och därmed avslag på hela det här haveriet till förslag. Vi kan inte ta den allvarliga situation som Sveriges kommuner, landsting och regioner står inför så här oseriöst. Det är slarvigt och hafsigt!</p> 0980092192122 H701FiU18 N 2024-02-06 19:17:06 596321 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70935/#anf4