<anforande>
<dok_hangar_id>5046372</dok_hangar_id>
<dok_id>H70928</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:28 Torsdagen den 7 november</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>28</dok_nummer>
<dok_datum>2019-11-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund</avsnittsrubrik>
<underrubrik>Förändringar av det kommunala utjämningssystemet</underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>64111823-5b10-ea11-912c-901b0e9b71a8</anforande_id>
<anforande_nummer>80</anforande_nummer>
<talare>Helena Lindahl (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Det kommunala utjämningssystemet är bra. Det finns ju till för att skapa något slags jämlikhet mellan kommuner och landsting för att man ska ha en service av hög kvalitet, oavsett vilken skatt man har i kommunen, var man bor geografiskt eller vad det finns för befolkningsunderlag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi vet ju alla att många glesbygdskommuner går på knäna, inte minst i mitt eget hemlän Västerbotten. För att jämna ut lite av skillnaderna tillsatte regeringen en utredning som tog fram förslag om en omfördelning i kostnadsutjämningsdelen, det vill säga den mindre delen av utjämningssystemet. Utredningen lade fram ett förslag om att glesbygdskommunerna skulle få mer. Men det som hände var att när förslaget varit ute på remiss lade regeringen fram ett förslag om att de här kommunerna skulle få mindre. Hur kunde det komma sig? Hade glesbygdskommunerna blivit överkompenserade? Var det detta som regeringen tyckte eftersom man lade fram ett annat förslag?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>084624777218</intressent_id>
<rel_dok_id>H7C120191107fs</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2019-11-26 15:44:17</systemdatum>
<systemnyckel>473914</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70928/#anf80</protokoll_url_www>
</anforande>
