5063830 H709139 Protokoll 2019/20:139 Måndagen den 15 juni 2019/20 139 2020-06-15 00:00:00 Nordiskt och arktiskt samarbete ärendedebatt e21ff731-1cc5-ee11-87d6-6805cad9744d 4 Hans Wallmark (M) M <p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt och arktiskt samarbete</p><p>Herr talman och statsrådet! Det ser ut som en tanke att riksdagen håller nordisk debatt just den 15 juni - den dag då flera länder bestämt att öppna upp gränserna mot varandra efter att de bryskt och utan koordination stängts för någon månad sedan som reaktion på pandemin. Men för svenskarna är det fortsatt stängt. Visst finns möjligheter för arbetspendling, men i grunden är det stängt. Det är tillbommat, med gränser som inte kan passeras i Öresundsregionen, i Tornedalen, i Jämtland Härjedalen, i Värmland och i Bohuslän.</p><p>Herr talman! Låt oss säga som det är: Det är ett misslyckande. Det är ett misslyckande för den svenska regeringen men också ett misslyckande för våra relationer här i Norden.</p><p>Herr talman! Vi håller den här tiden på året traditionsenligt en debatt om nordiska och arktiska frågor, år efter år. Utgångspunkten är den skrivelse som lämnats av Sveriges delegation till Nordiska rådet och regeringens skrivelse om arbetet i Nordiska ministerrådet. Det blir gärna lätt tillbakablickande - i år mot 2019. Samtidigt finns det all anledning att med utgångspunkt i det som varit speja mot det som ska komma.</p><p>Herr talman! Jag har fått förtroendet att axla ordförandeposten i den svenska delegationen till Nordiska rådet. I den egenskapen kan jag reda nu tacka mina kolleger från alla partier för ett engagerat arbete. Vi uppskattar också mycket den klokhet och kunskap som finns i det sekretariat under Lena Eklöfs ledning som vi har till vårt förfogande. Förra året, 2019, var intensivt, då Sverige och därmed riksdagen ansvarade för - och väl genomförde - den 71:a sessionen vecka 44. Detta är någonting talmannen också kan ta med sig till alla medarbetare i riksdagen.</p><p>Även en ny nordisk samarbetsminister finns på plats i Anna Hallberg, och hon har redan ett flertal gånger prioriterat att träffa den svenska delegationen.</p><p>Vi konstaterar i vår skrivelse från delegationen till riksdagen: "Nordiska rådets roll är att ta initiativ där man ser problem som kan lösas på nordisk nivå eller där nya möjligheter kan tas till vara genom nordiskt samarbete. Vidare är Nordiska rådet rådgivande i frågor som rör två eller flera nordiska länder. Begreppet 'nordisk nytta' är grundläggande, vilket innebär att de nordiska länderna samarbetar om sådant de kan göra bättre tillsammans än om de agerar var för sig. Det handlar om att förbättra medborgarnas vardag, erfarenhetsutbyte inför reformer på olika samhällsområden och att få genomslag för gemensamma nordiska värderingar i internationella sammanhang. </p><p>Nordiska rådet består av 87 valda medlemmar från de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland."</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt och arktiskt samarbete</p><p>Sverige var 2019 ordförandeland i Nordiska rådet, och ordförandeskapsprogrammet gick under temat Norden var dag - demokrati och folklig förankring. Den svenska delegationen ville under sitt ordförandeskap i Nordiska rådet sätta fokus på demokratins betydelse för våra nordiska länders välmående. Delegationen ville även lyfta fram de nordiska ländernas unika samarbete och dess fundament - den breda folkliga förankringen. Den nordiska gemenskapen har sitt ursprung i ett nätverk av personliga kontakter över de nordiska gränserna, och den nordiska integrationen och det nordiska samarbetet har av tradition en bred förankring.</p><p>Herr talman! En av de prioriterade uppgifterna är just gränshinder, att bekämpa och ta bort gränshinder. Att förhindra och lösa gränshinder innebär att Nordiska rådet kan bidra till att förenkla människors vardag. Gränshinder handlar om praktiska och vardagliga problem. För att främja ett mer integrerat Norden måste de hinder och den brist på information som på olika sätt gör det svårare att flytta, pendla, studera eller bedriva näringsverksamhet över gränserna i Norden bli färre. Återkommande teman om gränshinder handlar bland annat om e-recept, vård på distans, möjligheten att pendla, att studera och att arbeta i gränsregionerna, förbättrade villkor i byggbranschen, ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, likställda utbildningar och krav på yrkeskompetens samt att undanröja hinder för kulturarbetare. Men då måste vi också ärligt konstatera att sättet att hantera pandemin - utan synlig koordinering - och före det migrationsströmmarna 2015 inte har bidragit till att öka den nordiska sammanhållningen. Vi talar om att ta bort gränshinder, men i dag ser svenskar hur gränserna söderut, västerut, norrut och österut bokstavligt talat är stängda. Tydligare hinder än så kan det knappast bli! </p><p>Den politiska gruppering som Moderaterna tillhör i Nordiska rådet, och som jag leder, har i dag sänt i väg ett brev till sekretariatet i Nordiska rådet i Köpenhamn. Vi ledamöter uppmanar att en diskussion vid det första fysiska möte som blir möjligt ska föras om hur Norden har hanterat pandemin. Det vore nyttigt att diskutera hur de enskilda länderna har reagerat på krisen och vad som inte har fungerat. Vi kan konstatera att de enskilda länderna har valt olika strategier. Därför bör vi ålägga oss själva att se vad som kunde ha gjorts annorlunda och bättre, detta för att säkerställa att vi står starkare inför eventuella kommande kriser. Vi behöver en debatt som inte bara är tillbakablickande utan också just framåtsyftande.</p><p>Covid-19 påminner oss om behovet av att fokusera på frågor och utmaningar som leder till nordisk nytta. Vår grupp lade också tidigare fram ett förslag om hur en strategi skulle kunna utarbetas för ökat nordiskt samarbete i händelse av kris och påfrestningar, både militärt och civilt. En arbetsgrupp i Nordiska rådet tillsattes under ledning av min partivän Wille Rydman från Finland. Och vid vår session i Stockholm förra hösten kunde så Nordiska rådet anta en strategi för ökad samfundssäkerhet. Nordiska rådet har påmint statsministrarna om denna och avvaktar regeringarnas respons. I spåren av pandemin borde det exempelvis handla om vaccin. Men det finns även andra hot, som cybersäkerhet, där vi i Norden borde kunna göra mer tillsammans.</p><p>Herr talman! Man skulle kunna påstå att det hettar till i Arktis, både som resultat av klimatförändringarna som av en ökad geopolitisk betydelse. I issmältningens spår tydliggörs kopplingen mellan klimatförändringar och militär säkerhet. Det ställer stora krav på en mer aktiv svensk Arktispolitik. Därför är det bra att vårt krav från Moderaternas sida om att regeringen måste återkomma till riksdagen med en skrivelse för att förankra en kommande Arktisstrategi nu blir verklighet.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt och arktiskt samarbete</p><p>Det ryska agerandet i vårt närområde har utvecklats i en fortsatt aggressiv riktning med ett tydligt avståndstagande från den europeiska ordningen för fred och säkerhet. Samtidigt blir de kinesiska maktambitionerna i Arktis alltmer påtagliga och utmanar nordiska intressen. Den ryska inriktningen i Arktispolitiken är tydlig i sin strävan att kontrollera Nordostpassagen, sjövägen norr om Europa och Asien, så långt som möjligt, till havs såväl som i luften. Arktis utgör därtill en central plats för de ryska kärnvapnen och deras andraslagsförmåga som är av stor betydelse för landets säkerhetsdoktrin.</p><p>Folkrepubliken Kina har under senare år tydliggjort sina arktiska ambitioner. Det alltmer offensiva agerandet motiverat utifrån termer av att vara en "nära-Arktisstat" ställer nu centrala frågor om Pekings syn på havsrätten, mellanstatligt samarbete och internationella normer på sin spets. Det kan noteras att den kinesiska synen på Arktis som ett för världen gemensamt och delat arv skiljer sig ordentligt från hur man ser på Sydkinesiska havet. Den kinesiska viljan att påverka utvecklingen i regionen har tydliggjorts än mer under de senaste åren tillsammans med Ryssland såväl som på egen hand, bland annat med lanseringen av en "polar sidenväg". Island, Grönland och Färöarna påverkas nu allt tydligare av kinesiska maktambitioner. Kina investerar i telekominfrastruktur och mineralutvinning, och ambitionen är tydlig att förvärva hamnar och upprätta flygfält.</p><p>Herr talman! Norden är vår naturliga plats. Våra grannländer är de allra viktigaste för oss. Inte bara Norden utan också de tre baltiska republikerna Estland, Lettland och Litauen förtjänar att nämnas då vi talar om nordiska frågor och vad som händer i Östersjöområdet.</p><p>Tyvärr måste det konstateras att det finns en hel del slag som riktats mot det nordiska, särskilt i Öresundsregionen, trots att bron mellan Skåne och Själland firar 20 år om ett par dagar, den l juli. För en tid sedan var det stor uppmärksamhet kring orenat avloppsvatten som pumpades ut och riskerade att ytterligare pumpas ut från dansk sida i Öresund. Tyvärr var det många från Stockholms sida som uppfattade att stödet var begränsat. På samma sätt uppfattas det som begränsat när det gäller gränsen. Vi håller öppet så att danskar kommer in på den skånska sidan. Samtidigt förnekas vi från Skåne möjligheten att ta oss till Danmark.</p><p>Tillsammans med alla mina moderata kolleger från Skåne skrev vi en debattartikel i Kvällsposten, och jag ber att få citera lite ur den: "Öresund mår naturligtvis inte bra av att alldeles ofiltrerat avloppsvatten pumpas ut. Tvärtom har genom åren på många sätt den unika havsmiljön understrukits. I samband med bygget av Öresundsbron för drygt 20 år sedan stod just vattenmiljön i centrum för en hård tillstånds- och prövningsprocess. Från dansk sida har alltid skallen kunnat höras riktat mot kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck som nu också stängts i förtid genom politiskt beslut. Det har varit märkligt tyst från alla dessa tidigare så bullriga aktivister. För det andra är det också fråga om att värna det viktiga samarbetet mellan Skåne och Själland. Vi är en delad Öresundsregion!"</p><p>Herr talman! Så är det. Vi är många som i gränsbygder har en delad region med Danmark, med Norge och med Finland, och tillsammans har vi alla ett delat Norden. Det borde förplikta!</p> 0980681611418 H701UU14 N 2024-02-06 19:19:26 596495 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H709139/#anf4