<anforande>
<dok_hangar_id>5063044</dok_hangar_id>
<dok_id>H709135</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:135 Tisdagen den 9 juni</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>135</dok_nummer>
<dok_datum>2020-06-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>eb935b0e-11bd-ea11-9135-901b0eac4c70</anforande_id>
<anforande_nummer>35</anforande_nummer>
<talare>Martin Kinnunen (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! I enlighet med vad lagen kräver presenterar regeringen med stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna nu en klimatpolitisk handlingsplan. Detta följer av den lagstiftning som vi numera har. Vart fjärde år ska en sådan här handlingsplan tas fram för de kommande åren, men vi kan konstatera att regeringen struntar i lagen. Planen redovisar inte i vilken grad de beslutade och aviserade insatserna bidrar till att klimatmålen kan nås. Åtgärderna är otydliga och oftast okonkreta. Det handlar till stor del om en bunt olika utredningar som vi de närmaste åren kommer att få se hur det går med.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Även Klimatpolitiska rådet har konstaterat att regeringen bryter mot sin klimatlag, så vad händer då? Inte så mycket såklart. Det här är ju en ganska märklig lagstiftning. Från SD:s sida tycker vi att det vore klädsamt om regeringen påbörjade arbetet med att återkomma till riksdagen med kompletteringar i enlighet med den här lagstiftningen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Handlingsplanen består som sagt till stora delar av mindre konkreta förslag som det i dag är svårt att bedöma kostnadseffektiviteten av och i vilken utsträckning de bidrar till att klimatmålen nås.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Klimatfrågan och arbetet med att minska växthusgasutsläppen är en global utmaning och kräver ett målinriktat arbetssätt från världens alla länder. Frågans globala dimension gör klimatpolitiken komplex. Exempelvis behöver en offensiv politik i Sverige som bidrar till minskade territoriella utsläpp här inte nödvändigtvis bidra till att minska globala utsläpp om de här verksamheterna flyttar till andra marknader. Detta perspektiv saknas i regeringens handlingsplan, och det är såklart oroande.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Om utsläppsminskningar görs på ett sätt som minskar svensk industris konkurrenskraft kommer det globala klimatarbetet att bli lidande till följd av ökade utsläpp i andra länder och negativ påverkan på de konsumtionsbaserade utsläppen. Det finns en hög grad av självmotsägelser i den svenska klimatpolitiken. Vi har en regering som vill hindra företag från att investera i Sverige, exempelvis Preem där regeringen också struntar i lagstiftningen. Samtidigt vet vi att anläggningarna så gott som alltid är utsläppssnålare i Sverige än i andra länder. Det är lite som att man vill minska utsläppen i Sverige till vilket pris som helst, även om priset är att utsläppen i världen ökar och svenska jobb och svensk tillväxt skadas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är i det här sammanhanget viktigt att tänka på livsmedelsproduktionen. Vi tillverkar för lite mat i Sverige i dag. Oavsett hur snabbt den tekniska utvecklingen med att fasa ut fossil energi går kommer jordbruket enligt de flesta bedömare att vara den dominerande utsläppskällan framöver, om man lyckas minska i de andra sektorerna. För Sverige och för världen, med tanke på det miljövänliga svenska jordbruket, skulle en fördubblad livsmedelsproduktion vara bra. Men med de rådande klimatmålen är det sannolikt inte möjligt. Livsmedelsproduktionen kan i bästa fall ligga kvar på samma låga nivå. Det konstaterade IVA när man utredde hur Sverige bäst kan uppnå klimatmålen. Då var man ändå inte speciellt pessimistisk vad gällde utvecklingen, utan det var ganska mycket man tecknade in som skulle ske i andra sektorer som man inte riktigt vet hur det ska gå till.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Huvudfokus i den svenska klimatpolitiken måste ligga på att bidra till minskade utsläpp på global nivå samt att åtgärderna är kostnadseffektiva sett till utsläppsreduktion per krona. &lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De svenska klimatmålen bör med anledning av detta omformuleras, och all klimatpolitik bör utvärderas utifrån hur den kan bidra till att minska utsläppen i världen. Det är positivt att handlingsplanen tar upp näringslivets betydelse för att minska utsläppen i Sverige och vikten av forskning och innovation. En brist är däremot att handlingsplanen inte tar upp den potential som finns för svensk industri att genom klimatvänlig export bidra till minskade utsläpp. Dessutom pliktar en stor del av svensk industri under EU:s utsläppshandelssystem, som är lagstadgat att nå nettonollutsläpp 2045. Industri som pliktar under detta system är därmed per definition mer klimatvänlig än industri som ligger utanför. Att främja svensk industri, särskilt exportindustri, bör därför vara en prioriterad del av klimatpolitiken.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Regeringen söker i propositionen stöd för en ny inriktning i klimatpolitiken. Detta är kanske värderingsmässigt det mest problematiska med handlingsplanen. För Sverigedemokraterna är det viktigt att arbeta för ett land som håller ihop, en politik där man inser att exempelvis bilen är en frihetsfråga i ett glesbefolkat avlångt land som Sverige och att kostnaden för att äga och köra bil måste vara rimlig.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det handlar om att vi till exempel kan kombinera miljötänk med gott företagsklimat. Det handlar om att vi kan satsa på skolan samtidigt som vi har en ambitiös klimatpolitik. Det handlar om att vi tar höjd för att försvaret behöver mer pengar långsiktigt, även efter 2025. Om vi till exempel skulle stå inför en pandemi, som vi är inne i just nu till följd av ett tidigare okänt virus, handlar det om att vi snabbt kan ställa om prioriteringar och fokusera på att framför allt rädda liv.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen vill inte låtsas om intressekonflikter. Den vill vara snällast i miljöklassen och deklarera att klimatpolitiken ska överordnas all annan politik. Det är inte rimligt. Om vi till exempel står inför en pandemi ska vi inte ägna värdefull tid åt att värdera hur smittskyddsåtgärder och krisstöd till näringslivet slår mot klimatet. Nej, då måste fokus vara att skydda medborgarnas hälsa, något som naturligtvis har såväl med virus som pengar i plånboken att göra. Nej, vi kan inte ha en dogmatisk klimatpolitik.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget då det är principiellt fel att överordna ett samhällsmål över samtliga andra. Det är viktigt att klimatpolitiken beaktas i utformningen av annan politik. Men det får inte betyda att klimatpolitiken i alla sammanhang ska överordnas all annan politik. Kostnadseffektivitet i klimatarbetet är centralt för att svensk klimatpolitik ska kunna bedrivas utan negativ påverkan på jobb och tillväxt och bör inkluderas i förslag om en ny inriktning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Varje produkt som kan tillverkas här i Sverige i stället för av det kommunistiska partiet i Kina är ett bidrag till klimatarbetet. Med anledning av den sista meningen yrkar jag bifall till reservation 22.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0294138886823</intressent_id>
<rel_dok_id>H701MJU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2020-07-03 11:39:45</systemdatum>
<systemnyckel>490220</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H709135/#anf35</protokoll_url_www>
</anforande>
