<anforande>
<dok_hangar_id>5059951</dok_hangar_id>
<dok_id>H709106</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:106 Torsdagen den 16 april</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>106</dok_nummer>
<dok_datum>2020-04-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kommunala och regionala frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>f8711b56-253e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>87</anforande_nummer>
<talare>Mikael Strandman (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! För att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 1, även om vi naturligtvis står bakom samtliga reservationer från Sverigedemokraterna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! För Sverigedemokraterna är den kommunala självstyrelsen en central och viktig princip som tyvärr har urholkats mer och mer. Detta har skett genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen men också genom tvingande lagstiftning som varken kommunernas eller regionernas politiker kan påverka.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ett exempel som har urholkat den kommunala självstyrelsen är Lissabonfördraget. Genom det är Sveriges kommuner och regioner tvungna att upplåta rösträtt och rätt att ställa upp i val åt personer som saknar svenskt medborgarskap och som aldrig har haft något. Det är vår uppfattning att rösträtten, liksom rätten att ställa upp i val, ska vara förbehållen landets medborgare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den så kallade anvisningslagen är ytterligare ett exempel där den kommunala självstyrelsen har urholkats. Genom det påtvingade mottagandet har staten bundit kommunerna vid långsiktiga ekonomiska och sociala åtaganden som riskerar att medföra stora kostnader som är mycket svåra för kommunerna att själva påverka. Det bör enligt vår mening stå varje kommun fritt att avgöra hur stort mottagande av nyanlända och ensamkommande kommunen klarar av att hantera.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! I vårt valsystem är såväl partiröster som personröster viktiga. Att bli personvald är mycket hedersamt då det innebär att en person åtnjuter ett stort förtroende och har ett stort stöd bland partiets väljare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tyvärr händer det att personer väljer att lämna just det parti de är valda att företräda. Att en person lämnar ett parti eller byter parti betyder i praktiken att den inte längre företräder samma parti som väljaren avsåg när rösten lades på valdagen. En röst på en person är ju också en röst på ett parti.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I det fall någon byter parti kan valresultatet åsidosättas om mandatfördelningen mellan partierna ändras i fullmäktige. Vi tycker att det är olyckligt att fördelningen på detta vis kan ändras under mandatperioden och därmed riskera att inte återspegla valresultatet. Personer som valts som representanter för ett parti bör därför kunna fråntas sina uppdrag i fullmäktige, nämnder, styrelser, bolag och stiftelser om de lämnar det parti de valts in för, förutsatt att de inte är invalda genom personval.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Även personer som i praktiken utsetts av sin partigrupp att vara råd eller företräda gruppen i nämnder, styrelser och bolag bör kunna avsättas om partigruppen inte längre har förtroende för vederbörande. Partigruppen har ju i realiteten en rådighet att tillsätta dessa personer direkt efter valet, även om det är fullmäktige som rent ceremoniellt fastställer detta. Att denna rådighet upphör under pågående mandatperiod anser vi vara fel.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0194021108712</intressent_id>
<rel_dok_id>H701KU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 10:29:46</systemdatum>
<systemnyckel>679953</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H709106/#anf87</protokoll_url_www>
</anforande>
