<anforande>
<dok_hangar_id>5035204</dok_hangar_id>
<dok_id>H60999</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2018/19:99 Tisdagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>2018/19</dok_rm>
<dok_nummer>99</dok_nummer>
<dok_datum>2019-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Energipolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>07bbcb9d-5197-e911-911f-901b0eac4c70</anforande_id>
<anforande_nummer>104</anforande_nummer>
<talare>Birger Lahti (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman och kollegor! Låt mig börja med att säga att Rickard Nordin helt klart är min favorit i denna debatt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Energipolitik, NU14, är temat för dagens debatt. Som framgår står jag bakom det utskottet anför om att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande. Jag ska dock uppmärksamma er på och utveckla min syn på vissa energipolitiska frågor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vänsterpartiet valde att inte vara med i energiöverenskommelsen, och det fanns flera anledningar till det. Bland annat saknade uppgörelsen slutdatum för kärnkraften, vilket innebar en öppning för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Den innehöll också bedömningar om kärnkraften som gick i direkt motsatt riktning till 100 procent förnybar energiförsörjning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kärnkraften är inte bara en osäker energikälla. Den är också dyr och försvårar omställningen till 100 procent förnybar energiproduktion. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag menar att det inte kan vara avhängigt enkom på marknaden om nya investeringar i kärnkraft ska göras eller inte. Ska inte medborgarna i Sverige få ha en åsikt om huruvida kärnkraften ska behållas eller inte? Vi hade faktiskt en folkomröstning om detta en gång i tiden. Har alla glömt den? Kärnkraften bör avvecklas eftersom den är både en dyr och riskfylld energikälla och en ändlig resurs.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Energiöverenskommelsen innebar också slopad skatt på termisk effekt och en sänkning av fastighetsskatten på vattenkraft. Notan finansieras av elkonsumenterna genom en höjning av energiskatten. Det anser jag är olyckligt. Jag förstår behoven av investeringar i ny teknik och åtgärder för att öka effekten, men jag menar att det borde finnas bättre sätt att uppnå detta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vattenkraften generar enorma summor, men trots det kommer bara en mycket liten andel av avkastningen kommunerna och regionerna till del. Jag anser därför att en större del av kraftbolagens vinster ska återföras till de regioner där vattenkraften finns.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill också se en stark vattenkraftsproduktion som kombineras med biologisk mångfald och uppsatta miljömål.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ett exempel på där man skulle kunna kombinera dessa två intressen är Letsi kraftverk som ägs av Vattenfall och ligger mellan Jokkmokk och Vuollerim. Resultatet av utbyggnaden har blivit Europas längsta torrlagda älvfåra, 17 kilometer. Jag var där i förra veckan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Här finns möjlighet att med relativt små medel återföra en del av vattenflödet i älven för att på så sätt återskapa fiskbeståndet och biologisk mångfald. Genom att låta ett par procent av det totala flödet gå ovan jord skulle man kunna ge liv åt älvfåran, och flödet skulle kunna passera genom en mindre turbin så att även miljötappet genererade energi. Detta skulle gynna både den biologiska mångfalden och lokalsamhället.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill se fler miljöåtgärder av den här typen i de större vattenkraftverken, men för det krävs tydliga politiska krav och en aktiv energibransch. Jag anser att den fondlösning som upprättats av de största vattenkraftsägarna är bra men att fler åtgärder till gagn för den yttre miljön borde kunna vidtas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Sedan systemet med elcertifikat infördes 2003 har utbyggnaden av förnybara energikällor tagit fart. Enligt Energimyndigheten utfärdades 21,8 miljoner elcertifikat i Sverige 2015, och i dag finns omkring 6 700 godkända anläggningar för tilldelning. Elcertifikatssystemet har därmed tjänat Sverige väl när det gäller förnybar produktion. Det har dock på senare tid kommit indikationer på att elcertifikatssystemet har spelat ut sin roll, och jag anser därför att det framöver behövs en översyn av systemet för att se om det kan avslutas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 tycker jag att det är både bra och helt nödvändigt för att Sverige ska ha en chans att hantera de klimatförändringar som redan pågår. Jag menar att arbetet med att nå målen bör fortsätta och att Sverige ska vara ett land som tar ansvar för kommande generationer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Investeringar i det svenska energisystemet är en viktig och nödvändig del i miljö- och klimatomställningen i Sverige, där fokus ska ligga på de förnybara naturresurserna: sol, vind, vatten och skog.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sverige har kunskap och teknik inom en rad områden för att kunna agera, och jag vill påminna om att det är mycket dyrare att inte göra något alls än att faktiskt agera. Klimatförändringen är ett faktum som drabbar alla, och satsningar på förnybar elproduktion är därför helt nödvändiga för att nå målet om ett ekologiskt hållbart samhälle.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Dessa och många andra viktiga frågor kommer jag och Vänsterpartiet att återkomma till.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0825441263617</intressent_id>
<rel_dok_id>H601NU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2019-06-25 16:01:23</systemdatum>
<systemnyckel>467479</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H60999/#anf104</protokoll_url_www>
</anforande>
