<anforande>
<dok_hangar_id>5034193</dok_hangar_id>
<dok_id>H60993</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2018/19:93 Onsdagen den 15 maj</dok_titel>
<dok_rm>2018/19</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2019-05-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0e241088-a487-e911-9121-901b0e9b71a0</anforande_id>
<anforande_nummer>61</anforande_nummer>
<talare>Adam Marttinen (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Som jag utlovade i mitt anförande avser jag att ställa en ganska tydlig och konkret fråga om den villkorliga frigivningen, som i dag sker med automatik alldeles oberoende av om man deltar i behandlingsprogram eller om man missköter sig i fängelset.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen har ju landat i slutsatsen att hög risk för återfall i brott inte ska kunna ligga till grund för uppskjuten frigivning. Jag är inte säker på att en majoritet i kammaren delar den ståndpunkten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill därför ställa en konkret fråga till Centerpartiet om detta: Anser Centerpartiet att den som av Kriminalvården anses löpa hög risk för återfall i brott inte av detta skäl ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten? Är det ett rimligt förhållande vi har i dag, där personer som löper hög risk för återfall i brott ska kunna komma ut efter två tredjedelar av avtjänat straff?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0831039938224</intressent_id>
<rel_dok_id>H601JuU25</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2019-06-05 17:14:43</systemdatum>
<systemnyckel>465685</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H60993/#anf61</protokoll_url_www>
</anforande>
