<anforande>
<dok_hangar_id>5033910</dok_hangar_id>
<dok_id>H60992</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2018/19:92 Tisdagen den 14 maj</dok_titel>
<dok_rm>2018/19</dok_rm>
<dok_nummer>92</dok_nummer>
<dok_datum>2019-05-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Idrott och friluftsliv</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>293aaff0-d886-e911-9121-901b0e9b71a0</anforande_id>
<anforande_nummer>37</anforande_nummer>
<talare>Cassandra Sundin (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 21.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Hästnäringen spelar i dag en viktig roll inom många samhällssektorer, till exempel inom civilsamhälle, idrott och inte minst rehabilitering. För många människor, oavsett ålder, kön, bakgrund och individuella förutsättningar, ger den hälsa och välbefinnande. Den genererar dessutom arbetstillfällen, sysselsättning, och utgör en viktig del av både natur- och kulturmiljövård.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I en undersökning gjord 2016 på uppdrag av Jordbruksverket uppskattades att ungefär 1 ½ miljon människor i Sverige är knutna till ridsporten. Ridsporten är dessutom en stor och viktig sport för personer med funktionsnedsättning. Vi menar att ridsporten bör få större uppmärksamhet eftersom den är en av Sveriges största sporter och som intresse ger bland annat livsglädje och rehabilitering.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ungefär 4 000 ryttare med funktionsnedsättning får genom ridsporten möjlighet till en meningsfull fritidssysselsättning, och inom Svenska Ridsportförbundets medlemsklubbar finns en omfattande verksamhet för dessa.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Att vara med om en allvarlig olycka eller drabbas av en kronisk sjukdom kan göra att man tappar både självkänsla och självförtroende. Ridning som behandlingsmetod används sedan länge, och tidigare forskning visar att det ger god effekt som rehabilitering för kropp och själ, till exempel genom stärkt självkänsla, ökad glädje och framtidstro.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ridning är Sveriges största handikappidrott, och det är ingen tillfällighet. Att sitta på hästryggen påverkar balans, styrka, koordination, uppfattningsförmåga, symmetri, rörlighet och självförtroende positivt. Umgänget med hästar är också något alldeles speciellt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En av de viktigaste sakerna i denna fråga är att ridning hjälper funktionsnedsatta att fokusera på vad de kan - inte på vad de inte kan, vilket är vanligt i samhällets syn.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Vidare ska jag tala lite om vår reservation om friluftslivet och dess betydelse. Det finns mycket forskning som visar att natur och friluftsliv har stärkande och läkande effekter vid ohälsa, såväl fysisk som psykisk. Här vill vi se omfattande resursförstärkning och uppmärksammande av frågan inom flera sektorer. Förutom ekonomiska medel behövs en övergripande nationell satsning på friluftslivet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Grön omsorg där djur och natur används i vårdsyfte och rehabiliterande syfte är en väg att väva in friluftslivet i fler sektorer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En annan väg är att höja kunskapsnivån i skolan och hos barn och unga generellt. Det finns många skäl att stärka den fysiska kontakten mellan utbildningsväsendet och den svenska naturen, och där kan svenskt friluftsliv spela en stor roll med dess bredd och variation i hela landet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Friluftslivet skulle i skolan kunna överbrygga den klassiska klyftan mellan teori och praktik. Upplevelsebaserat lärande bedöms som ett starkt positivt motiv för friluftsverksamhet: att gripa för att begripa, från skolbänk till storskog.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Nordforsk finansierar och skapar förutsättningar för nordiskt samarbete inom forskning och infrastruktur. Genom att administrera och finansiera forskningsprogram sammanför Nordforsk nationella miljöer och säkrar forskning av hög kvalitet. Ökad effektivitet, inverkan och kvalitet inom nordiskt forskningssamarbete är huvudmål och att därmed bidra till att Norden ska vara världsledande inom forskning och innovation.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med anledning av detta är det positivt att lyfta fram förutsättningar för forskning inom bland annat friluftsliv, både ur ett nationellt och nordiskt intresseperspektiv.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den nationella undersökningen av svenska folkets friluftsvanor från 2018 syftar till att ge ett bra underlag för uppföljningar av friluftsmålen och friluftslivet i miljömålen. Detta sker genom att man dels redovisar status för friluftslivet i Sverige 2018, dels visar på förändringar sedan 2007.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Rapporten visar att i stort sett alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv i någon form, och cirka hälften av alla svenskar menar att friluftslivet har påverkat valet av bostadsort. Två tredjedelar menar att utomhusvistelser gör vardagen mer meningsfull, och hela 90 procent är helt eller delvis eniga i påståendet att friluftsliv är positivt för hälsan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0905312407726</intressent_id>
<rel_dok_id>H601KrU10</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2019-06-04 16:57:25</systemdatum>
<systemnyckel>465467</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H60992/#anf37</protokoll_url_www>
</anforande>
