<anforande>
<dok_hangar_id>5031093</dok_hangar_id>
<dok_id>H60976</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2018/19:76 Onsdagen den 10 april</dok_titel>
<dok_rm>2018/19</dok_rm>
<dok_nummer>76</dok_nummer>
<dok_datum>2019-04-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Familjerätt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>f458666e-423e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>37</anforande_nummer>
<talare>Larry Söder (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd. Väl fungerande familjer byggda på ömsesidig kärlek och förtroende är av avgörande betydelse för barnen och för samhällets framtid. En familj där man bryr sig om varandra och ger ramar att hålla sig inom är otroligt viktig för barnens fortsatta väg framåt genom livet. Alla barn behöver ramar, och det är föräldrarna som ska ge dem. Samhället måste stötta de föräldrarna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När familjen sviktar är det kommunens uppgift att socialt och ekonomiskt stödja familjen i att kunna utföra sina uppgifter och skyldigheter. Genom lagstiftning ska det offentliga respektera familjens sfär och rättigheter. Familjen ska inte berövas sina naturliga uppgifter utan i stället ges förutsättningar och vid behov socialt och ekonomiskt stöd att självständigt och tryggt kunna utföra dem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den mest uppenbara skyldigheten är att ta hand om barnen och ansvara för deras utveckling in i vuxenlivet. Det mest uppenbara ansvaret för kommunen är att kunna stödja och utbilda oss vuxna i föräldraskap. Alla familjer fungerar inte som vi önskar. Kommunen måste då stödja och se till barnets bästa och inte alltid till den enskilde förälderns bästa.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utredningen &lt;em&gt;Se barnet!&lt;/em&gt;, som Jon Thorbjörnson mycket förtjänstfullt pratade om i talarstolen, hade till syfte att utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredningens bedömning är att vårdnadsreformen i många avseenden har fallit väl ut. Barnrättsperspektivet har stärkts. Barn kommer numera till tals i större utsträckning än tidigare. Riskbedömningar görs i högre grad än före reformen. Socialnämnderna lämnar i mer än 90 procent av målen förslag till beslut i vårdnadsfrågan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men man konstaterar även att det finns skäl för vissa ändringar i lagstiftningen för att motverka att barn far illa av föräldrarnas konflikter. Betänkandet borde vara föremål för fortsatt beredning inom Regeringskansliet, och riksdagen tillkännagav 2017 för regeringen vad regeringen särskilt bör beakta i det kommande lagstiftningsarbetet i fråga om bland annat barn- och barnrättsperspektiv samt åtgärder mot umgängessabotage.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I betänkandet föreslås en hel del förbättringar av den familjerättsliga regleringen. Det gäller bland annat att föräldrar som överväger att inleda en tvist om barn först ska vända sig till socialnämnden för ett obligatoriskt informationssamtal samt att barnets rätt till relevant information och dess rätt att fritt uttrycka sina åsikter och få dem beaktade ska tydliggöras i föräldrabalken. Det är angeläget för oss att de föreslagna förbättringarna genomförs. Jag vill ändå påpeka att alltför många separationer leder till tvister. Det bör vara varje förälders utgångspunkt att undvika de tvisterna så långt det är möjligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Därutöver anser jag, till skillnad från 2014 års vårdnadsutredning, att barnets rättigheter i mål om vårdnad, boende eller umgänge bör stärkas genom att det införs en möjlighet för domstolen att utse ett juridiskt biträde för barnet. Att barnet, som i högsta grad är drabbat av dessa konflikter, inte har någon som talar för dess rätt och synpunkter är i mitt tycke skrämmande. Det får ta den yttersta konsekvensen i många fall, men kan inte på ett korrekt sätt föra fram sin åsikt. Det är väl ändå en synpunkt som ingen kan vara emot, och den bör få stöd av riksdagens samtliga partier. Jag anser att regeringen borde kunna ta nödvändiga initiativ för att göra detta möjligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag är också glad att barnets rättigheter stärks genom att vi får barnkonventionen till lag så småningom. Sedan är jag väldigt glad att vi tillsammans kan modernisera regelverket om bekräftelse av faderskap för ogifta. Det är en viktig reform inte minst för det enskilda barnet. Eftersom det är ett enigt utskott hoppas jag att regeringen med stödpartier kan prioritera denna fråga och att vi får ett förslag till riksdagens bord så snart som möjligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Även registrering av testamenten i ett register är vi eniga om, vilket borde underlätta i många situationer och är ett modernt sätt att hantera testamenten på. Det är även en trygghet för den som skrivit testamentet att det hanteras på rätt sätt. Vem som ska stå för den kostnaden kan vi säkert diskutera, men låt det offentliga göra det från början.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Med det yrkar jag bifall till reservation 16.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0992473266516</intressent_id>
<rel_dok_id>H601CU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 13:57:54</systemdatum>
<systemnyckel>681076</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H60976/#anf37</protokoll_url_www>
</anforande>
