<anforande>
<dok_hangar_id>5023193</dok_hangar_id>
<dok_id>H60956</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2018/19:56 Onsdagen den 27 februari</dok_titel>
<dok_rm>2018/19</dok_rm>
<dok_nummer>56</dok_nummer>
<dok_datum>2019-02-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Trossamfund och begravningsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>ad156816-433e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>8</anforande_nummer>
<talare>LINDA YLIVAINIO (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! I motionsbetänkandet om trossamfund och begravningsfrågor finns en reservation som aktualiserar frågan om medlemmarnas församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan. Frågan om vem – staten eller Svenska kyrkan – som ska bestämma i frågor om församlingstillhörighet har debatterats åtskilligt genom årens lopp. Det har vi hört här tidigare. Det har debatterats här i kammaren, och det har debatterats i Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I samband med relationsförändringen mellan staten och Svenska kyrkan år 2000 infördes lagen om Svenska kyrkan, där kyrkans identitet och organisation regleras. Av lagen framgår den så kallade territorialprincipen, att församlingen är den lokala enheten inom Svenska kyrkan och omfattar de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Territorialprincipen har i Svenska kyrkan blivit en avgörande organisatorisk princip. Den hänger nära samman med kyrkans identitet som en öppen och rikstäckande folkkyrka, vilket också framgår uttryckligen av lagen. Men territorialprincipen är också en grundläggande del av kyrkans tradition och självförståelse.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns de som vill avskaffa denna lag, och en av reservationerna i betänkandet förespråkar just det.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För Centerpartiet är det viktigt att den överenskommelse som träffades mellan Svenska kyrkan och staten i samband med relationsförändringen vårdas. Lagen om Svenska kyrkan infördes som en del av denna överenskommelse. Så länge lagen om Svenska kyrkan gäller kommer frågan om församlingstillhörighet därför att vara en angelägenhet såväl för Svenska kyrkan som för riksdagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Svenska kyrkan har i frågan om en friare församlingstillhörighet – trots upprepade och återkommande diskussioner och omröstningar i kyrkans behöriga organ – å sin sida inte valt att väcka frågan om behovet av en förändring eller omprövning av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Jag menar därför att vi i riksdagen bör visa Svenska kyrkan samma respekt och hedra och vårda den ingångna överenskommelsen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Beslut fattades under § 20.)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id></intressent_id>
<rel_dok_id>H601KU19</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 14:02:39</systemdatum>
<systemnyckel>681494</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H60956/#anf8</protokoll_url_www>
</anforande>
