<anforande>
<dok_hangar_id>5021777</dok_hangar_id>
<dok_id>H60951</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2018/19:51 Tisdagen den 12 februari</dok_titel>
<dok_rm>2018/19</dok_rm>
<dok_nummer>51</dok_nummer>
<dok_datum>2019-02-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 2018/19:5 och 28 om konventionen om förbud mot kärnvapen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>047fe1f3-473f-e911-9116-901b0eac4c78</anforande_id>
<anforande_nummer>9</anforande_nummer>
<talare>Utrikesministern Margot Wallström (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman och Hans Wallmark! I fjol flyttades domedagsklockan fram en minut, och risken är att den snart flyttas fram ytterligare en minut. Vi är eniga om kärnvapnens förödande roll.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Samtidigt vill ni gå med i Nato. Varför tror ni att de länder som Hans Wallmark räknade upp inte var med i detta arbete och inte är med i debatten? Och varför tystnade också en del av de svenska partierna i debatten om kärnvapen? Jo, därför att Nato sa till.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ni vill ställa er under ett kärnvapenparaply. Det är förstås förklaringen till att man intar en sådan här position. Resonemangen måste gå ihop. Det har synts väldigt lite av engagemang i kärnvapenfrågan sedan samtliga partier i oppositionen bestämde sig för att det var Nato som var svaret på alla våra säkerhetsutmaningar. Men man måste nog visa lite moralisk styrka där också.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Risken för att kärnvapen faktiskt kommer till användning, avsiktligt eller oavsiktligt, bedöms i dag som större än någon gång tidigare sedan kalla kriget. Detta hot måste vi verkligen ta på allvar. Ett inslag i utvecklingen är de investeringar som kärnvapenländerna gör just nu för att utveckla nya typer av nukleär förmåga och som snarare är avsedda för krigföring än för strategisk avskräckning. Kärnvapen ges en mer framträdande roll, och det inger inte förtroende för att kärnvapenstaterna kommer att leva upp till sina åtaganden, till exempel under icke-spridningsavtalet. Det finns en del som menar att man bör anklaga dem för detta, särskilt när det gäller artikel 6 om ömsesidig nedrustning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer&lt;/p&gt;&lt;p&gt;INF-avtalet, som har reglerat framför allt de strategiska kärnvapenarsenalerna, och det nya Start har bidragit till att vi har kunnat ha en global och europeisk säkerhet och ett minskat hot från kärnvapen i Europa. Jag delar synen på orsaken till krisen för INF-avtalet: Det är Rysslands brott under lång tid mot avtalet genom utveckling och utstationering av INF-brytande robotsystem. Därför är det så viktigt att USA och Ryssland nu kommer överens om att åtminstone förlänga nya Start till 2026. Det vore ansvarsfullt, och det skulle även bidra till bättre förutsättningar för översynskonferensen för icke-spridningsavtalet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den trend som finns av mindre samarbete och att man drar sig ur internationella samarbeten behöver vändas, och vi behöver hitta nya vägar framåt. Sverige har starka säkerhetspolitiska skäl att göra det, gärna tillsammans med nordiska och andra europeiska partner. Vi för redan sådana samtal med till exempel Tyskland. Det är vårt kollektiva ansvar att göra allt vi kan för att undvika en ny kärnvapenupprustning.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0740457070816</intressent_id>
<rel_dok_id>H6C120190212ip</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2019-03-05 14:10:22</systemdatum>
<systemnyckel>456752</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H60951/#anf9</protokoll_url_www>
</anforande>
