5036696 H609106 Protokoll 2018/19:106 Måndagen den 17 juni 2018/19 106 2019-06-17 00:00:00 Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister ärendedebatt 0d8ec400-48ca-e911-9123-901b0eac4c78 61 Jonas Sjöstedt (V) V <p>Fru talman! Sverige är ett land med i internationell jämförelse mycket starka fackföreningar men också få konfliktdagar. Vi strejkar ganska sällan. Det helt dominerande och normala på svensk arbetsmarknad är starka parter som förhandlar om och sluter avtal och som håller de avtalen. Det är en bra ordning vi har.</p><p>Det tog svensk arbetarrörelse många årtionden av politiska och fackliga strider att komma dit, att erkännas som motpart och att nå den konflikträtt som man har i dag och som styrkan vilar på.</p><p>Borgerliga partier har alltid velat inskränka konflikträtten. Det är inget nytt. Det är inget som vi hör för första gången här i dag, utan det har alltid varit så. De vet att konflikträtten gör löntagarna starka. Men möjligen är det något nytt att höra den ena borgerliga ledamoten efter den andra berömma en socialdemokratisk regering för att den inskränker konflikträtten. Det sker i dag. På det sättet tycker jag att det är en sorglig dag.</p><p>Detta legitimerar också den borgerliga världsbilden, där fackföreningarna och konflikträtten alltid är problemet och aldrig arbetsgivaren eller förhållandet på arbetsplatsen. Jag tror att man ska akta sig för att legitimera en sådan världsbild.</p><p>Arbetarrörelsen har alltid försvarat konflikträtten. Man har gjort det eftersom man vet dess betydelse i längden. Man har också gjort det eftersom man inte vill att riksdagen med lagstiftningens hjälp ska ge sig in och styra och ställa i det som kan lösas mellan starka parter.</p><p>Det strejkas lite. De flesta svenska löntagare strejkar antagligen inte en enda dag under hela sitt yrkesliv. Men konflikträtten är likväl viktig för dem varenda arbetsdag. Varenda morgon när barnskötaren eller förskolläraren öppnar förskolan, varenda dag då metallarbetaren cyklar till industrin som tillverkar lastbilarna eller bilarna och varenda dag som den unga killen öppnar kaféet och kokar kaffe för att ta emot kunderna finns den där som en grund om det skulle behövas. Om våra rättigheter inte respekteras och om vi inte får det vi förtjänar kan vi i slutändan ta till konflikt. Det är därför självklart för oss i Vänsterpartiet att inte begränsa konflikträtten.</p><p>Den lagstiftning som vi nu har framför oss riktar sig ensidigt mot löntagarna. Den accepterar den borgerliga världsbilden. Denna lagstiftning ska lösa ett problem som inte finns, det vill säga att det okynnesstrejkas på svenska arbetsplatser. Detta problem har vi inte.</p><p>I själva verket finns bakgrunden på ett specifikt ställe, i containerhamnen i Göteborg. Under lång tid har det där funnits två konkurrerande fackföreningar: Hamnarbetarförbundet, som inte är med i en centralorganisation, och Transportarbetareförbundet, som är ett LO-förbund. De har konkurrerat. Det har varit en strid mellan dessa båda förbund om vem som får företräda hamnarbetarna i Göteborg såväl som i andra hamnar.</p><p>Man kan självklart ha både åsikter och sympatier för det ena eller andra förbundet, men det är inte vår sak här att avgöra det. Det är faktiskt hamnarbetarnas sak att avgöra vem som ska företräda dem.</p><p>Verksamheten i hamnen i Göteborg privatiserades. Containerhamnen gick till APM Terminals. Det är en global jätte som är känd för sina hårda nypor mot fackföreningar jorden runt och för att trycka till där de kunnat när fackföreningar tagit strid. Det var Socialdemokraterna och de borgerliga partierna i Göteborg som privatiserade verksamheten i hamnen. Hamnarbetarna och Vänsterpartiet protesterade och varnade för vad det skulle innebära för en väl fungerande hamnverksamhet i Göteborg. Det gick dåligt, precis som man sa.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister</p><p>Ganska snart började godsmängderna gå ned. Ganska snart visade det sig att utövaren av verksamheten inte var så bra som man utgett sig för att vara. Ganska snart hamnade APM Terminals i konflikt med fackföreningarna, och inte bara med Hamnarbetarförbundet. Man knäckte en fackförening. Unionens klubb i Göteborgs hamn upplöstes. De klarade inte av denna aggressiva, antifackliga arbetsgivare, som Socialdemokraterna i och med privatiseringen hade släppt in i hamnen.</p><p>Ett år stod arbetsgivarparten för 98 procent av konfliktdagarna i Göteborgs hamn. Var finns upprördheten över en arbetsgivare som missbrukar lockoutvapnet? Var finns upprördheten över en arbetsgivare som vill knäcka fackföreningar i Göteborgs hamn? Tydligen finns den bara hos Vänsterpartiet.</p><p>Man tillsatte en utredning som någon sorts beställning från dem som ville få slut på Hamnarbetarförbundets konflikt i hamnen. LO fick förhandla under hot om en lagstiftning som gick längre. De kom fram till något som de tyckte någorlunda räddade situationen, men ingen kan säga att det var därifrån kravet kom från början. Mot den aggressivare parten, arbetsgivarsidan, gjordes ingenting alls. Man lade ansvaret ensidigt på löntagarna.</p><p>Under tiden som lagstiftningen har varit på väg till riksdagen har Hamnarbetarförbundet fått sitt kollektivavtal, faktiskt tack vare den strejkrätt som en majoritet här i kammaren vill begränsa. Det har löst konflikten, så som det brukar göra på svensk arbetsmarknad.</p><p>Det rimliga hade varit att dra tillbaka detta lagförslag, men nu ser vi att det likväl ligger på vårt bord.</p><p>Det fackförbund som antagligen främst kommer att drabbas är Syndikalisterna, SAC. Jag har aldrig varit med i Syndikalisterna, utan har alltid varit med i LO-förbund när jag har varit fackligt organiserad. Men jag tycker inte att det är vår sak att på detta sätt ingripa mot deras verksamhet.</p><p>Man säger att detta inte kommer att påverka de stora fackliga centralorganisationerna. Vad vet vi om det? Vad vet vi om framtida domar i Arbetsdomstolen? Vad vet vi om en framtida arbetsmarknad med nya typer av arbetsgivare? Vad vet vi om framtida försök till avtalsshopping? Vi vet dock att ledande arbetsrättsjurister varnar för precis detta, det vill säga att man inte vet hur det kommer att gå när man ställer fackföreningar mot varandra.</p><p>Vi vet att självaste Arbetsdomstolen, som ska döma i dessa fall, uttrycker mycket stor tveksamhet inför hur den här nya lagstiftningen kommer att tolkas och vart den kommer att leda i framtiden. Det är rimligen något som man borde ta i beaktande innan man beslutar om den.</p><p>Hurså? Det är en lagstiftning som syftar till att lösa ett problem som inte finns. Det är en lagstiftning som ensidigt riktar sig mot den ena parten utan att ta hänsyn till den andra, mot den part som står för en mindre del av konfliktdagarna i den konflikt som det faktiskt gäller.</p><p>Fru talman! Riktiga vänsterpartier begränsar inte strejkrätten. Så enkelt är det. Vänsterpartiet vill att denna proposition avslås.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister</p><p>Med dessa ord vill jag tacka fru talmannen och alla andra i riksdagens eminenta administration för detta år. Tack! Trevlig sommar!</p><p>(Applåder)</p> 0383111552218 H601AU13 N 2019-08-29 12:30:58 469304 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H609106/#anf61