<anforande>
<dok_hangar_id>5036391</dok_hangar_id>
<dok_id>H609104</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2018/19:104 Torsdagen den 13 juni</dok_titel>
<dok_rm>2018/19</dok_rm>
<dok_nummer>104</dok_nummer>
<dok_datum>2019-06-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>e969111d-47ca-e911-9123-901b0eac4c78</anforande_id>
<anforande_nummer>184</anforande_nummer>
<talare>Fredrik Christensson (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Det råder stor och bred enighet i utskottet om det betänkande vi i dag debatterar. Det handlar om en ny ordning för att främja god sed och hantering av forskningsfusk. Bakgrunden är det uppmärksammade fallet för några år sedan, den så kallade Macchiariniaffären, som fick såväl nationell som internationell spridning. Frågan lyftes upp till en större politisk diskussion om hur vi ska hantera forskningsfusk i Sverige för att undvika liknande situationer igen och för att våra svenska lärosäten, som har ett högt internationellt renommé, ska behålla detta även i fortsättningen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Frågan har uppmärksammats i tv-reportage, många artiklar och böcker, som har visat på många anmärkningsvärda delar. Så sent som i våras aktualiserades frågan återigen. När vi diskuterar en fråga som vi är eniga om i utbildningsutskottet i riksdagen är det också viktigt att lyfta fram att regeringen har gjort många vällovliga insatser såväl under förra mandatperioden som i den proposition vi nu diskuterar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Några av kollegorna här har föredömligt lyft fram att den mesta forskning som sker i Sverige följer god forskningssed och har hög kvalitet. Det är något att ständigt påminna oss om när vi diskuterar de specifika fallen där den inte funkar och där vi måste se till att den inte heller får fortsätta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I dag är det forskningshuvudmannen som ansvarar för hanteringen. Det gör att dessa frågor hanteras olika av olika lärosäten och av olika forskningshuvudmän. Nu föreslås i propositionen att frågorna flyttas till en nationell nivå med en gemensam nämnd. Det skapar bättre förutsättningar för en mer oberoende granskning, och därmed kan det bli större förtroende för den granskning som sker.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I propositionen görs forskarens roll och forskningshuvudmannens ansvar tydlig. Det blir en tydligare definition av vad som är oredlig forskning när det gäller plagiat, förfalskningar eller andra frågor inom forskningen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! En fråga som inte är med i propositionen och som ligger något utanför ämnet, men som är ack så viktig att lyfta upp i diskussioner om forskningsfusk, är att tillgängliggöra data. Sverige lägger stora resurser på forskning och mycket offentliga resurser på forskning. För Centerpartiets del är det en given fråga att de forskningsdata som produceras med hjälp av offentliga medel också ska vara tillgängliga. Det är viktigt för innovationer, och det är viktigt för den fråga vi i dag diskuterar, som handlar om att minimera möjligheten till forskningsfusk. Då blir data tillgängliga för andra forskare. De kan då förhoppningsvis upptäcka nya innovationer och även de fall där personer har agerat mot god forskningssed.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0519542449425</intressent_id>
<rel_dok_id>H601UbU21</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2019-08-29 12:24:43</systemdatum>
<systemnyckel>469055</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H609104/#anf184</protokoll_url_www>
</anforande>
