4985183 H50996 Protokoll 2017/18:96 Torsdagen den 12 april 2017/18 96 2018-04-12 00:00:00 Övergripande skolfrågor, Lärare och elever, Grundläggande om utbildningen och Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet ärendedebatt f2540195-493e-f111-8b69-6805cafea079 91 Daniel Riazat (V) V <p>Fru talman! Jag yrkar bifall till följande reservationer: i UbU18 reservation 10, i UbU19 reservationerna 6 och 30 och i UbU20 reservation 35.</p><p>Jag skulle vilja börja själva anförandet med ett citat från en högt uppsatt människa inom Svenskt Näringsliv: ”Vad fan får jag?” Det handlade om skatteplanering och om våra skatteresurser och skattepengar. Ibland kan man höra den slags retoriken även här – inte i den här debatten, men i många budgetdebatter när vi pratar om skola, välfärd, sjukvård och äldreomsorg. På något sätt ifrågasätter borgerligheten att skattepengar bidrar till att ta vårt samhälle framåt. Ett bra exempel på vad fan man får är en demokratisk debatt om hur svensk skola ska kunna komma framåt, stärkas och bli bättre.</p><p>Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hon förstår, desto större förmåga får hon att hantera sin omvärld. Möjligheten att påverka sitt eget liv och samhället blir därmed större. Kunskap är helt enkelt makt. En skola för ett modernt och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet. Det handlar också om allas rätt till utbildning.</p><p>Vänstern byggde upp en skola för alla på 1900-talet, i strid mot en höger som ville att kunskap skulle vara ett privilegium för några få. I inget annat land var skillnaderna i resultat mellan skolor så små som här.</p><p>I dag går utvecklingen åt fel håll. Elevernas bakgrund spelar allt större roll enligt alla mätningar. Hur mycket elever lär sig beror i dag enligt olika rapporter alltmer på vilken skola de hamnar i. Vilka föräldrar de har spelar också större roll.</p><p>Så behöver det inte vara. Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter, inte ett förstelnat klassamhälle.</p><p>Vi lever i en komplex och föränderlig värld. För att kunna delta och påverka i ett demokratiskt samhälle krävs i dag mer kunskap om hur samhället fungerar. När skillnaderna i studieresultat ökar urholkas den demokratiska debatten och i längden möjligheten att ha en livaktig demokrati. Vänsterns ideal kring demokrati bygger på upplysta samhällsmedborgare. Det kräver både ett sammanhållet skolsystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen. Skolan måste kunna utveckla såväl elevers kunskaper om demokratins former som nödvändig kunskap om världen.</p><p>Fru talman! Skolan och förskolan lämpar sig inte för affärstänkande. En bra utbildning är en mänsklig rättighet. Då ska inte skolor kunna gå i konkurs mitt i terminen. Elever ska kunna lita på att de har en skola att komma tillbaka till efter sommarlovet. Skolan blir bättre om lärarna får fokusera på undervisning i stället för att skapa vinster åt ägarna eller locka till sig fler elever.</p><p>Staten behöver därför återta ansvaret för skolan från kommunerna, men kommunerna ska självklart vara med och avgöra vilka skolor som ska finnas i kommunen och var de ska få finnas. Det ska inte heller vara föräldrarnas ansvar att se till att barnen hamnar på en bra skola, som i dag. Alla skolor i Sverige ska vara bra skolor.</p><p>En jämlik skola och en jämlik förskola är bra för alla. När elever med olika bakgrund och livsåskådning möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen bland våra barn och elever. Därför måste bland annat upptagningsområdena göras om utifrån en allsidig social sammansättning för att motverka segregation. Huvudprincipen, fru talman, ska alltid vara att eleverna kan gå i en bra skola nära hemmet. Men det ska självklart finnas möjlighet att genom upptagningsområdets utformning motverka segregation. Man ska också kunna välja andra skolor.</p><p>Skolan kan inte avskaffa klassamhället. Men den kan jämna ut klasskillnader, så att alla barn får en bra start i livet, och därför bör det tillföras mer resurser. Det måste också ses till att resurserna fördelas efter behov, så att de barn som behöver mest stöd kan få det direkt och inte halkar efter.</p><p>För att kunna kompensera för elevernas olika bakgrund och olika behov måste skolans resurser användas rätt och i rätt tid. För elever i behov av särskilt stöd sätts i dag de största insatserna in först i slutet av grundskolan och i gymnasieskolan trots att all forskning visar på att tidiga insatser ger bäst resultat.</p><p>Vi vill ändra på detta och se till att det finns tillräckligt mycket resurser till särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Alla barn ska ha rätt till en förskola där den pedagogiska verksamheten håller högsta kvalitet.</p><p>Fru talman! Skolan och förskolan ska också vara en trygg plats. Det ska vara en trygg plats fri från rasism, sexuella övergrepp och mobbning. Den ska arbeta normkritiskt. Ingen elev ska känna sig kränkt eller osynliggjord. Ingen ska behöva gå till en skola med en klump i magen, som många elever gör i dag.</p><p>Jag har tidigare i debatten om ett annat betänkande nämnt en fråga som jag vill lyfta upp igen. Jag är mycket stolt över att regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att en satsning på 120 miljoner kronor för att motverka bland annat sexism och för att satsa på ett arbete med en bättre sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Större delen av dessa pengar kommer att gå till just sex- och samlevnadsundervisningen.</p><p>Det är någonting vi har sett under metoo-rörelsens frammarsch, eller vad jag skulle vilja kalla för en revolution. Det vi har sett är att vi äntligen har ett så pass starkt tryck i dessa frågor när det kommer till patriarkala strukturer. Det gäller inte bara i arbetslivet, politiken eller andra områden utan även i skolan. Det har också visat sig att många elever engagerat sig i den frågan. Vänsterpartiet vill rikta allt stöd till dem som har startat initiativ som Tyst i klassen eller andra initiativ som är oerhört viktiga.</p><p>Men det finns även andra frågor som till exempel rasism. Många elever i dagens skola känner sig utsatta av en rasistisk frammarsch som tyvärr visat sig alltmer på ett våldsamt sätt. Jag får nästan varje vecka kontakt med elever som talar om att de inte vet vart de ska ta vägen när det kommer till att rapportera in rasistiska händelser på deras skolor. När de kontaktar sina rektorer händer det tyvärr alltför ofta att dessa elever inte får den respons som de förtjänar.</p><p>Men det finns också andra elever som är hbtq-personer och elever med funktionsnedsättningar och funktionsvariationer som inte heller alltid får den hjälp som de behöver. Därför behövs det mer satsningar med normkritik och ett arbete med att införskaffa studiematerial i skolan som är utifrån ett normkritiskt perspektiv för att kunna arbeta med de frågorna.</p><p>Fru talman! En annan fråga som jag skulle vilja tala om handlar om karriärstegen och lärarnas situation i skolan. Jag har nämnt det många gånger tidigare, och jag vill nämna det igen. Det system vi har i dag med bland annat förstelärarsystemet är ett misslyckat system. Det är ett system som vi snarast måste förändra i grunden.</p><p>Jag vet inte hur många skolor jag har besökt den senaste tiden där lärarna pratar om sig själva i form av förstelärare och sistalärare. Så får det inte vara i svensk skola eller för den delen i någon annan skola. Därför måste vi analysera vad som har gjorts fel. Ni måste i era partier kunna rannsaka er själva för att kunna förändra i rätt riktning.</p><p>Jag vill vädja till alla partier här att stötta oss i Vänsterpartiet i vårt förslag att avskaffa den nuvarande segregerande karriärstegsreformen. Den är enligt alla lärare jag talat med väldigt otydlig. Det gäller att i stället skaffa ett karriärstegssystem som utgår från faktiska utbildningsnivåer och meriter och hur länge man har arbetat.</p><p>Fru talman! Jag vill till sist ta upp frågan om den asyl- och flyktingpolitik som råder i landet i dag. Vi har många ensamkommande barn och ungdomar på våra skolor som känner en stor otrygghet och som inte vet vad som kommer att hända med dem under den kommande tiden.</p><p>Det har lett till att väldigt många lärare, kuratorer och studie- och yrkesvägledare har engagerat sig i deras fall. Det är inte bara någonting som handlar om migrationspolitik. Det handlar också om en utbildningspolitik för alla och allas rätt till kunskap. Elever som inte vet vad som händer med deras liv om två månader kommer inte heller att ha motivationen att satsa på skolan.</p><p>Låt oss göra något annat i stället för att ha en debatt som tyvärr tar alltför mycket utrymme i Sverige i dag som handlar om hur vi ska vara mest inhumana mot flyktingar, hur vi ska prata mest populistiskt om hur vi får ordning och reda i skolan och hur vi ska prata mer populistiskt om invandring och personer som ser ut som jag. Låt oss prata om hur vi kan skapa en skola som är för alla barn där även dessa barn inkluderas.</p><p>Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter. Därför behöver vi återupprätta den jämlika skolan.</p> 07012286624 H501UbU18, H501UbU19, H501UbU20, H501UbU22 N 2026-04-22 14:49:18 682737 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50996/#anf91