<anforande>
<dok_hangar_id>4984992</dok_hangar_id>
<dok_id>H50995</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:95 Onsdagen den 11 april</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>2018-04-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kommunala och regionala frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>97676197-044e-e811-9108-901b0e9b71a8</anforande_id>
<anforande_nummer>85</anforande_nummer>
<talare>Ida Drougge (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill rikta ett stort tack till mina allianskollegor för att vi så väl har kunnat arbeta tillsammans, komma överens och skriva det förslag om att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet som tack vare detta har kunnat utmynna i det tillkännagivande som vi beslutar om här senare i dag. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill också rikta ett stort tack till mina kollegor från de andra partierna i konstitutionsutskottet för att de har sett det fina och kloka i förslaget och vi därför i dag kan vara eniga om att vi behöver tillkännage detta till regeringen. Ett stort tack till er!&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Människor ska kunna känna sig trygga i Sverige oavsett kön, ålder eller var i Sverige de bor. Den enda som kanske ska känna sig otrygg är den som har begått ett brott och behöver vara rädd för att åka fast. Alla ska veta att om ett brott begås ska rättsväsendet - polis, åklagare, domstolar och kriminalvård - ha alla de resurser och förmågor som krävs för att sätta dit den som har begått brottet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men helst ska ju brott över huvud taget inte begås. Det är det vi behöver bli bättre på; det är det brottsförebyggande arbetet vi behöver bli bättre på för att på riktigt lösa det grundläggande problemet med att människor är otrygga i Sverige i dag. Det är också det tillkännagivandet handlar om: hur vi stärker det brottsförebyggande arbetet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Varje människa har ytterst ett eget ansvar för sina handlingar. Man kan inte reducera en kriminell handling till att handla om vare sig uppväxt eller social miljö. Men vi vet att en stödjande familjepolitik är en viktig insats för att minimera risken för att någon ska begå brott. Vi vet att engagemang och ansvar från familj och vänner, från nära och kära, fungerar och är fundamentalt för att skapa ett socialt skyddsnät för människor. Vi hjälper bäst varandra att inte begå brott.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Därför spelar också civilsamhället en stor roll. Det vi tydligt pekar på i tillkännagivandet är civilsamhällets viktiga roll för att stärka det sociala skyddsnätet runt de individer som är i riskzonen för att begå brott. Också polisen är såklart en aktör i detta, liksom kommunerna. Det samarbetet behöver bli ännu bättre än det är i dag. Ansvarskedjan, framför allt ansvaret hos kommunerna, behöver bli mycket tydligare än nu.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Något kanske ännu viktigare som vi också säger i tillkännagivandet är att befogenhet måste finnas hos alla dessa tre aktörer. Vi kan inte tydliggöra och utöka ansvaret för kommunerna om inte kommunerna också har befogenhet att vidta de åtgärder som behövs. Det är de två leden som finns i tillkännagivandet, som vi kommer att rösta om senare i dag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med det vill jag återigen tacka och yrka bifall till förslaget.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0604811710522</intressent_id>
<rel_dok_id>H501KU33</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2018-05-02 14:31:12</systemdatum>
<systemnyckel>442753</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50995/#anf85</protokoll_url_www>
</anforande>
