<anforande>
<dok_hangar_id>4983659</dok_hangar_id>
<dok_id>H50988</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:88 Onsdagen den 21 mars</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2018-03-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>48d8f4cd-493e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>75</anforande_nummer>
<talare>Håkan Svenneling (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Med ett avtal som har ett så tydligt ensidigt handelsperspektiv som CETA kommer det att bli mycket svårt för länderna att utveckla sin miljö- och klimatlagstiftning. Länder behöver våga gå före för att vi ska nå våra klimatmål, som beslutades i Parisavtalet. I stället riskerar CETA-avtalet att bli en stor bromskloss för ländernas miljö- och klimatarbete.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns exempel på storföretag som använt sig av investerarskydd i handelsavtal för att stämma stater för deras miljöpolitik. I november 2015 beslutade till exempel Obamaadministrationen i USA att stoppa en kanadensisk oljeledning genom USA eftersom den väntades leda till ökade utsläpp av växthusgaser. Företaget som hade planerat bygget, Trans Canada, svarade med att stämma Obamaadministrationen på miljardbelopp med Naftaavtalets investerarskydd som grund. Andra exempel där investerarskyddet använts för att stämma stater för miljölagstiftning är den kanadensiska delstaten Quebecs stopp för miljöskadlig frackning och Ecuadors beslut att stoppa oljeutvinning i mycket känsliga naturområden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;ICS-mekanismen i CETA fungerar på liknande sätt, att storbolag ges möjligheten att överpröva demokratiskt fattade beslut om att skydda natur eller minska utsläppen. Dessutom tillkommer den indirekta påverkan av miljöregleringar och progressiv lagstiftning. Ett exempel är hur Kanada redan nu har tryckt på EU för att mjuka upp klassificeringen av bränsle från kanadensisk tjärsand. Det är alltså en direkt konsekvens av en önskan om ökad handel mellan Kanada och EU, som med stor sannolikhet kommer att leda till större konsumtion av smutsigt bränsle i EU.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Flera aktörer har kritiserat CETA-avtalet för att gruv-, energi och transportsektorerna saknar skrivningar om hållbarhet. Den franska regeringen har begärt ett klimatveto i CETA-avtalet. Man vill se ett förtydligande i avtalet som slår fast att inget företag ska kunna stämma stater för åtgärder som syftar till att hejda den globala uppvärmningen. Något sådant krav har inte hörts från den svenska regeringen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Varför skulle CETA-avtalet vara bra för miljön, Lorentz Tovatt? Är du inte orolig?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0682989845822</intressent_id>
<rel_dok_id>H501UU19</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-04-22 14:50:51</systemdatum>
<systemnyckel>682849</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50988/#anf75</protokoll_url_www>
</anforande>
