4983659 H50988 Protokoll 2017/18:88 Onsdagen den 21 mars 2017/18 88 2018-03-21 00:00:00 Kriminalvårdsfrågor ärendedebatt fbd7f4cd-493e-f111-8b69-6805cafea079 7 Mats Pertoft (MP) MP <p>Fru talman! Denna debatt handlar om kriminalvården, som i sig har en ganska otacksam uppgift. Det är en verksamhet som måste ta hand om vårt samhälles misslyckanden. Kriminalvården gör detta väldigt bra.</p><p>Jag vill ta upp det som Petter Löberg var inne på nyss när han talade om bland annat behandlingsprogram. Jag vill ta upp just att de vilar på vetenskaplig grund och att de faktiskt har haft en ganska bra utveckling. Att få bort 10 procent av de dömda förbrytarna från brottets bana är fantastiskt. Det måste väl ändå vara en av de mest lönsamma insatser som vi kan göra i samhället?</p><p>All kredd åt alliansregeringen, som arbetade med denna fråga under åtta år. Detta är ju inte någonting som bara uppstod de sista fyra åren, utan det är en lång process. Jag förstod inte riktigt varför Ellen Juntti inte ville hålla med om att vi även ger den förra regeringen ett visst erkännande när det gäller detta arbete.</p><p>Men det måste naturligtvis bli bättre. Det måste bli mycket bättre, och det måste utvecklas. Det är också detta – att behandlingsprogrammen blir fler – som vi har arbetat med under denna mandatperiod. Det är naturligtvis inte bra om 70 procent av förbrytarna återfaller. Det är hopplöst, och det måste bli mycket bättre.</p><p>Men vi måste också se utvecklingen. Om vi inte ser utveckling – och dessutom en positiv sådan – blir det helt hopplöst för kriminalvården att arbeta vidare. Då handlar det mer om att låsa in folk och kasta bort nyckeln, och det är ju inte den världen vi vill leva i.</p><p>Jag fick en påminnelse om detta i morse när jag satte på radion och lyssnade på morgonprogrammet. Där tog de upp att det nu i dagarna släpps en bok om arbetet mot Södertäljenätverket, där mycket handlar om att det var viktigt att ledande personer från den organiserade brottsligheten kom bort från gatan. Men det handlar också om att se till att de inte återfaller i kriminalitet och om att samhället med både piska och morot tvingar fram en annan utveckling av deras liv.</p><p>Detta är inte ett liv som är värt att leva – det måste vara tydligt. Det kriminella livet måste brytas. I stället ska vi från samhällets sida hjälpa till, både med avhopparverksamhet och med behandlingsprogram. På alla sätt och vis ska vi se till att dessa människor återgår till samhället eller hittar vägen in i det igen. Det är ju det som detta handlar om.</p><p>Jag tycker att det är väldigt positivt att vi på detta område har en relativt stor enighet i utskottet. Jag vill passa på att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Miljöpartiet står naturligtvis bakom reservation 8, men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall till den.</p><p>När vi ser en utveckling mot att återfallsfrekvensen minskar och att samhället faktiskt kan göra någonting är det vår uppgift att också förmedla detta till det svenska samhället och att bryta den nattsvarta bilden av ett samhälle som bara går mot kaos, där kriminaliteten tar över alltmer. Det är väldigt viktigt att vi som förtroendevalda tar vårt ansvar och har en realistisk bild av detta samhälle.</p><p>Det går att förändra världen. Det går att förändra Sverige. Det är inte hopplöst med människor som begår brott. De kan bli färre. Kriminalvården gör ett fantastiskt jobb men kan göra ett ännu bättre jobb. Vi ska politiskt se till att man får förutsättningar för detta.</p><p>Vi arbetar även med att förkorta häktningstider, särskilt för barn. Detta är en väldigt viktig fråga.</p><p>Vi ska över huvud taget utnyttja den paus i livet som fängelsetiden utgör till att se till att det hela förändras och att dessa människor inte återkommer till kriminalvården utan får ett bättre liv.</p> 0488357052317 H501JuU16 N 2026-04-22 14:50:42 682781 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50988/#anf7