4983659 H50988 Protokoll 2017/18:88 Onsdagen den 21 mars 2017/18 88 2018-03-21 00:00:00 Socialtjänstfrågor ärendedebatt 10d8f4cd-493e-f111-8b69-6805cafea079 24 Carina Ståhl Herrstedt (SD) SD <p>Fru talman! Betänkandet <em>Socialtjänstfrågor</em> berör många frågor inom många olika områden, och vi har behandlat och tagit ställning till massor av motioner. Det är frågor som handlar om socialtjänstens arbete, samverkan mellan kommuner och begränsningar av rätten till bistånd, för att nämna några.</p><p>Båda talarna före mig har på ett föredömligt sätt beskrivit vikten av en väl fungerande socialtjänst och hur viktigt det är för att ha ett väl fungerande samhälle. Naturligtvis ställer jag mig bakom den beskrivningen.</p><p>Det finns massor av reservationer och ämnen som jag skulle vilja beröra här i dag. Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag har försökt begränsa mig till några konkreta ämnen.</p><p>Socialtjänstens arbete är inte lätt. Till största delen handlar det om att göra mänskliga bedömningar. Därför är det enligt vår mening viktigt att man efter sådana bedömningar ser till att det finns fungerande tillsyn och uppföljning av socialtjänsten. Därför har vi också ställt oss bakom att regeringen bör utreda hur just tillsyn och uppföljning av socialtjänsten kan förbättras.</p><p>För oss är det också viktigt att barn inte faller mellan två stolar på grund av att olika myndigheter har olika ansvar och olika skyldigheter. Därför måste socialtjänstens samverkan med andra myndigheter öka.</p><p>I dagens betänkande finns ett tillkännagivande om att öka samverkan mellan socialtjänsten, skolan, polisen, vården och den ideella sektorn. Det ställer vi oss bakom, för häremellan är det inte glasklart vem som bär ansvaret för vad. Vi menar att man bör ta fram ett förslag för att tydliggöra detta och återkomma till riksdagen för att den ska kunna fatta beslut.</p><p>Det är dock inte bara mellan myndigheter som samarbetet och samverkan måste öka utan också över kommungränserna. Där kan vi se vissa hinder för samarbete, och de hindren måste undanröjas.</p><p>Lagstiftningen är i dag integritetsskyddande. Det är förvisso bra, men jag menar att det också finns en del problem i det – till exempel att en kommun inte skickar en orosanmälan till en annan kommun om att ett barn far illa när familjen har flyttat.</p><p>Jag har själv suttit i socialnämnden i min hemkommun och läst sådana utredningar. Inte sällan kan man se att det finns ett system – att föräldrar sätter det i system. När det kommer in en orosanmälan väljer familjen tyvärr att flytta, och den nya kommunen får inte ta del av orosanmälan.</p><p>När det handlar om barn menar vi att orosanmälan måste finnas på riksnivå, på nationell nivå, så att det plingar till i systemet när en familj flyttar och det finns en orosanmälan från en tidigare kommun. Så fungerar det inte i dag. Här måste man ta fram förslag som verkligen ser till barnens bästa. Det handlar inte om att jaga föräldrarna, utan det handlar om att säkerställa att inga barn far illa oavsett hur mycket en familj flyttar. </p><p>Som jag sa tidigare har socialtjänsten inget lätt arbete. Under en period har man också varit väldigt pressad, och i samband med det har man haft svårt att rekrytera. Yasmine Larsson beskrev tidigare socialtjänstens situation på ett väldigt bra och korrekt sätt; det är precis så det har sett ut, och det är precis så det ser ut. </p><p>Det finns i betänkandet en reservation om just behörighetskrav, som vi också ställer oss bakom. Det handlar om att det har framkommit förslag om att lätta på behörighetskraven för socialsekreterare just för att lättare kunna rekrytera. Här tänker jag att man har gjort en tankevurpa, och jag instämmer i reservationen. Det är fel väg att gå. Ju större utmaningar man har, desto viktigare är det att de som ska fatta besluten har rätt kompetens. Därför anser vi att man inte bör lätta på behörighetskraven för socialsekreterare. </p><p>Vikten av detta belyses inte minst i dagens medierapportering, där man kan läsa att personer med vissa typer av funktionsnedsättningar riskerar att inte få det stöd de behöver – just på grund av bristande utbildning hos handläggarna och för att det inte finns nationella krav på de handläggare som ska arbeta med att bedöma personer. Här menar jag att man kan se exakt samma problematik. Det borde finnas nationella krav även vad gäller socialsekreterare som ska handlägga och bedöma.</p><p>Herr talman! Mycket i detta betänkande handlar kort och gott om att säkerställa god kvalitet, tydliggöra och utvärdera. En annan sak jag menar behöver förtydligas och som inte är tillräckligt klarlagd är i vilken mån och hur länge kommunerna är skyldiga att ge bistånd till den som befinner sig i landet utan tillstånd. Det handlar alltså om bistånd till personer som egentligen inte ens har rätt att vara bosatta i vårt land. Här är vår bestämda uppfattning att den som har nekats uppehållstillstånd inte ska ha rätt till bistånd från kommunen, och därför yrkar jag bifall till reservation 13.</p><p>Regeringen har tillsatt utredningen Framtidens socialtjänst, som ska se över socialtjänstlagen i ett brett perspektiv. Jag välkomnar det och tycker att det är jättebra. I direktivet saknar jag dock frågan om hur äldres rättigheter ska kunna stärkas i socialtjänstlagen. Vi anser att regeringen bör undersöka möjligheten att ge utredningen ett tilläggsdirektiv i den frågan. Därför yrkar jag bifall även till reservation 4, herr talman. </p><p>För övrigt vill jag tillägga att jag dagen till ära naturligtvis har olika färg på mina strumpor. </p> 0603753860213 H501SoU13 N 2026-04-22 14:50:47 682799 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50988/#anf24