4983101 H50984 Protokoll 2017/18:84 Onsdagen den 14 mars 2017/18 84 2018-03-14 00:00:00 Fiskeripolitik ärendedebatt faf97afd-493e-f111-8b69-6805cafea079 19 Emma Nohrén (MP) MP <p>Herr talman! Vi är här i dag för att debattera fiskeribetänkandet, ett område där det ofta råder ganska mycket konsensus. Jag tror att alla partier i riksdagen ser att vi behöver ha en hållbar fiskeripolitik som vilar på vetenskaplig grund. Men det finns också lite meningsskiljaktigheter. Därför vill jag säga att vi står bakom båda våra två reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 13.</p><p>Fiskeripolitiken regleras i dag, som många redan har sagt här i talarstolen, av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det tog lång tid att få den på plats. Den håller fortfarande på att implementeras och ska verka fullt ut 2020.</p><p>Allt har inte varit frid och fröjd under denna tid. Flera av de saker som vi trodde skulle vara lösta är inte lösta. Vi ser fortfarande problem med utkast, alltså att man slänger fisk och annan fångst över bord trots att man inte får det. Det finns problem med sättet att samla in data. Samtidigt är det ett så otroligt viktigt att detta görs på samma sätt i hela EU. Om något land ligger efter är det i de andra medlemsländernas intresse att se till att de kommer med.</p><p>Fiskeripolitik handlar inte bara om hur mycket fisk man får ta upp och inte. Fisken i havet är givetvis också beroende av många andra faktorer som påverkas av annan gemensam EU-politik. Övergödning, kemikalier och annat är sådant som påverkar fisken. Vi måste ha ett holistiskt perspektiv för att kunna få fram en hållbar fiskeripolitik.</p><p>Vi kan vara stolta över att Sverige faktiskt driver på, men tyvärr ibland som ensamt land. Vi ser det när det gäller regionala förhandlingar om fiskekvoter. Vi här i Sveriges riksdag ger oftast vår landsbygdsminister mandat att verka i enlighet med de vetenskapliga riktlinjerna. Men tyvärr blir besluten ofta annorlunda, då andra länder inte ser det på samma sätt. Där har Sverige en viktig roll att spela. Vi ligger på och har den ganska obekväma rollen att alltid säga: mera, mera och bättre, bättre. Jag förstår att den kan vara otacksam, för det är inte alltid som det går hela vägen.</p><p>Fiskeripolitiken handlar inte bara om EU, utan vi måste se på den utifrån hur det ser ut i hela världen. Jag har precis kommit hem från en resa i Östafrika, där jag med egna ögon kunde se hur de globala klimatförändringarna redan har slagit till. Vattenbruket där, som består mycket av algodlingar, var starkt skadat på grund av att det redan nu är varmt i havet, vilket ger sämre kvalitet och sämre skördar. Det slår framför allt mot kvinnor som sköter dessa odlingar.</p><p>I ett korallrev i en marin park gör fiskeförbudet att det finns ett uppväxtområde för fisk. Detta ser de lokala fiskarna som positivt, för de får nu större fångster. Utanför området hade 60 procent av korallerna drabbats av korallblekning. Om inte temperaturen sänks inom det närmaste kommer korallerna att dö, inte bara deras hjälpalger, och utan fungerande korallrev blir det svårt att få fisk. Fiskepolitik hänger alltså ihop med övrig miljöpolitik.</p><p>Jesper Skalberg Karlsson talade förtjänstfullt här om små torskbestånd i Östersjön, där lekplatserna har minskat. På grund av döda bottnar är det väldigt få ställen där torsken kan leka och det blir lyckad befruktning. Precis som Jesper Skalberg Karlsson sa har Östersjötorsken en genetisk olikhet, så det är ingen annan torsk som kan fylla på. Det har förstås att göra med övergödningsproblematiken, som beror på att vi släpper ut för mycket näringsämnen. Men det beror också på ett förändrat klimat. Enligt de prognoser vi har fått nu kommer vi att få ökad nederbörd i Östersjöområdet, vilket ger en lägre salthalt – något som kommer att göra det ännu kämpigare för torsken. Och utan torsk och stor rovfisk får vi en systemkollaps. Det bådar inte gott, så vi måste göra något åt dels hur vi fiskar, dels vad vi fiskar men också göra något åt det som påverkar fiskarna och de andra djuren i havet.</p><p>Regeringen har tillsatt en utredning om ett eventuellt trålförbud inom skyddade områden. I dag är fisket bara reglerat i ca 5–7 procent av våra skyddade områden. I Öresund är det trålfiskeförbud, och där har vi ett livskraftigt och bra torskbestånd.</p><p>Låt mig också säga lite grann om vattenbruk där det är en spännande utveckling. Vi är fortfarande lite noviser på detta i Sverige, men det pågår många bra projekt. Många företag är igång med allt från algodling av mikroalger och makroalger till inomhusodling av tropiska jätteräkor, som i Lysekil där jag bor. </p><p>Det är en verksamhet som bubblar, och det verkar som att man hela tiden kan sätta på en ny loop. Har man en laxodling kan man av det vattnet odla något annat, till exempel mikroalger, och sedan något annat som blir fiskfoder, och så vidare.</p><p>Det är spännande näringar som vi givetvis måste stimulera. Det bidrar också till landsbygdsutveckling då de nya anläggningarna är inomhus och man kan få synergieffekter.</p><p>Jag blev därför glad när jag i går läste att min hemkommun Lysekil har fått pengar till ett nytt marint centrum. Det är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers, KTH, IVL, Rise och Lysekils kommun för att bygga hållbara marina näringar både inomhus och utomhus. Det ska bli spännande.</p><p>Marint centrum i Simrishamn har i dagarna fått pengar från Region Skåne för att jobba med Östersjötorsk och annat.</p><p>Detta är alltså områden där både näringen och politiken ser att man behöver gå vidare och göra mer. Regeringen har påbörjat ett arbete med regelförenklingar, men jag tror att det kommer mycket mer framöver som det nu jobbas med.</p><p>(Applåder)</p> 0880137451720 H501MJU13 N 2026-04-22 14:51:57 682929 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50984/#anf19