4983101 H50984 Protokoll 2017/18:84 Onsdagen den 14 mars 2017/18 84 2018-03-14 00:00:00 Fiskeripolitik ärendedebatt f8f97afd-493e-f111-8b69-6805cafea079 17 Jesper Skalberg Karlsson (M) M <p>Herr talman! Fiskeripolitiken är viktig för Sverige och för Europeiska unionen. Jag som moderat riksdagsledamot är glad att reformen om en gemensam fiskeripolitik har tillkommit på EU-nivå. Utan den hade överfisket kunnat fortsätta och eskalera. En hel svensk yrkeskår hade fått se näten bli allt tommare tills man till slut skulle ha fått se sig om efter att sälja båten. Den biologiska mångfalden hade fortsatt minska i samma takt, och rubbningarna i ekosystemen hade varit betydande.</p><p>Men vi är inte klara. Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam bottenplatta, inte ett färdigt projekt. Den svenska regeringen måste nu agera för att regelverken ska implementeras i samtliga medlemsländer och att det sker utan onödigt regelkrångel, gold-plating och oliklydande tolkningar. Vi behöver ha ett utkastförbud, och vi behöver ett regelsystem som är möjligt att efterleva som fiskare.</p><p>Här finns fortfarande mycket att göra, bland annat kring kontrollvägningen av fångst. Omöjliga regelverk gynnar ju ingen.</p><p>Herr talman! Ska fiskenäringen kunna leva, utvecklas och frodas behövs starka fiskbestånd. Det leder inte bara till god mat på tallriken utan också till biologisk mångfald och ekosystem i balans. För att nå dit krävs långsiktiga förvaltningsplaner baserade på vetenskapligt underlag som ger en förutsägbarhet om hur fiskemöjligheterna ser ut. Mot bakgrund av detta vill jag yrka bifall till reservation 5.</p><p>Herr talman! I betänkandet föreslås två tillkännagivanden. Det ena handlar om regelverket som omgärdar vattenbruket, det vill säga huvudsakligen fisk, alg- och musselodlingar, något som ledamoten Haider förtjänstfullt gick igenom.</p><p>Här har regeringen sagt att man vill arbeta för utveckling i branschen, och det nämns även kort i livsmedelsstrategin. Men det konkreta arbetet släpar efter. Under den här mandatperioden har regeringen egentligen bara presenterat en enda proposition som rör fiske och vattenbruk. Det får vi ändå anse vara lite svagt.</p><p>Det andra tillkännagivandet handlar om ett effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet. Här är det tydligt för oss i Alliansen att det finns brister som gör det svårt att bedöma behovet av fiskevårdande åtgärder och resursutnyttjande. Bland annat saknas fångststatistik. Det behövs fler provfisken, fler undersökningar och fler utvärderingar. Detta är ett reformområde som behöver uppmärksamhet om vi ska komma till rätta med saker som överfiske, vandringshinder och marint skräp.</p><p>Herr talman! Jag vill i det här sammanhanget också nämna utmaningen för skärgårdsfisket. I exempelvis den skärgård som omger oss här, Stockholms skärgård, finns över 5 000 gråsälar och ett växande bestånd av skarv. Ofta talar man enbart om antal, men jag skulle säga att även andra saker spelar roll. Sälarna här visar på särdeles gott självförtroende när de drar magen i dyn i de grunda gäddvikarna och äter lekande gäddor. Skarvarna i Sverige äter i sin tur i storleksordningen 25 miljoner kilo fisk årligen.</p><p>Det här blir en ganska farlig mix för en skärgård som ska vara levande och hållbar. Investeringar i lekvägar och gäddfabriker har blivit en ganska dyr utfodring av säl och skarv i stället för att bidra till den levande skärgård som det var tänkt från början. Fiskeguider, som står för många arbetstillfällen, kan såklart byta fiskevatten genom att helt enkelt ta upp båten och byta område till Hjälmaren, Mälaren och andra insjöar. Men då försvinner gästnätter, lagade måltider och framtidstro från just våra skärgårdar. Det är beklämmande att regeringen inte har gjort mer för att vända den utvecklingen.</p><p>Herr talman! Låt mig också nämna en art som vi behöver ge mer uppmärksamhet. Östersjötorsken, alltså torsk som lever i det östra beståndet, har flera stora och betydande utmaningar. Utöver ett intensivt fiske från Tyskland, Polen och Danmark finns biologiska störningar som vi behöver ta på allvar. En av dem är att torsken helt tycks ha slutat växa. Äldre torskar ser ut som yngre, och de yngre torskarna ser ut som sill.</p><p>Det här är problematiskt, inte bara för att det innebär att fiskare behöver ta upp fler fiskar och jobba allt fler timmar för att komma upp i kvoterna utan också för att om torsken i det östra beståndet dör ut kan den inte ersättas genom inplantering. Östersjötorsken har nämligen anpassat sig genetiskt efter temperatur och salthalt och kan därför närmast betraktas som en egen art.</p><p>I våra vatten exempelvis närmare Skåne möter torsk andra utmaningar, där sälmask definitivt är en av de större. Här behöver vi göra insatser. På tre år har 20 procent av fartygslicenserna i Skåne upphört, samtidigt som allt fler fångster innehåller en större andel torsk som har sälmask.</p><p>En fiskare vittnar nyligen, den 3 mars, i Sydsvenskan om att nio av tio fiskar som han får upp innehåller sälmask. Det är alltså inte bara när man fiskar väldigt kustnära utan även när man är 25 sjömil ut, alltså en bit ifrån sälbestånden. Inte bara Östersjötorsken utan också den stationära, kustnära torsken har en mycket utsatt position.</p><p>Herr talman! Mycket går också åt rätt håll. Torsken i det västra beståndet utvecklas positivt, även om det är från låga nivåer. Laxen är på väg tillbaka. Ålen, som nämndes tidigare, har återhämtat sig något på senare tid och kan framför allt se fram emot den nya överenskommelsen om vattenkraften.</p><p>Det finns även utmaningar. Sälmask, smörbult, skarv och säl är några. Överfiske, marint skräp och ett innanhav som beter sig alltmer som en insjö är några andra.</p><p>För att möta detta krävs en hel verktygslåda av åtgärder och en syn på fisket som en del i det större ekosystemet, inte bara enskilda små enheter som kan hanteras var för sig. Jag är glad att det finns ett ramverk i form av den gemensamma fiskeripolitiken, men jag är också övertygad om att mer kan göras på områdena vetenskaplig rådgivning, uppföljningssystem och regelförenklingar.</p><p>Med en medveten och målinriktad politik kan vi också närma oss det som bör vara målet för fiskeripolitiken: nyttig fisk på tallriken från lönsamt fiske i hållbara bestånd.</p> 0250583732424 H501MJU13 N 2026-04-22 14:51:57 682927 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50984/#anf17