4983101 H50984 Protokoll 2017/18:84 Onsdagen den 14 mars 2017/18 84 2018-03-14 00:00:00 Fiskeripolitik ärendedebatt f7f97afd-493e-f111-8b69-6805cafea079 16 Monica Haider (S) S <p>Herr talman! I dag behandlar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU13 om fiskeripolitiken. Vi står bakom våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 13.</p><p>Målet för EU:s gemensamma fiskeripolitik är att den ska säkerställa att fiske och vattenbruk är miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt hänseende, socialt hänseende och sysselsättningshänseende samt att trygga livsmedelsförsörjningen.</p><p>Kvotsättningen är <em>ett</em> verktyg för att uppnå målet om hållbart fiske, men det är bara ett av flera verktyg. Till exempel är redskapsbegränsningar och begränsningar i tid och rum andra viktiga verktyg. Det krävs också ett kontrollsystem som är effektivt, ändamålsenligt och anpassat till den gemensamma fiskeripolitiken.</p><p>Kontinuerlig uppföljning är viktigt för att bedöma fiskets effekter på ekosystemet. Uppföljningen säkerställs bland annat genom det spårbarhetssystem som har införts. Havs- och vattenmyndigheten utvecklar nu ett elektroniskt spårbarhetssystem som innebär att man kan följa fisken från fångst till försäljning. Systemet omfattar flera arter för vilka beståndssituationen är kritisk. </p><p>Fiskerikontrollen genomgick en förändring under 2016, som innebär att verksamheten bedrivs utifrån ett riskbaserat arbetssätt. Det innebär att fokus ligger på de delar av fisket där myndigheten bedömer att risken för överträdelser är störst. Enligt regeringen visar det första årets arbete på positiva resultat. Utvecklingen av den svenska fiskerinäringen är i hög grad beroende av den gemensamma fiskeripolitiken. Därför är det av stor vikt att goda förutsättningar för yrkesfiskets utveckling säkerställs, inte bara på lokal och nationell nivå utan även på europeisk.</p><p>Herr talman! Det småskaliga kustnära yrkesfisket har en stor betydelse för många orter längs Sveriges kust. Det ger en möjlighet till tillväxt och lokal utveckling. Det svenska fisket domineras av småföretag, som hela tiden minskar i antal. Det är beklagligt, för yrkesfisket bidrar till en levande landsbygd, kust och skärgård. Arbetstillfällen skapas både inom fisket och i beredningsindustrin. Detta ger också arbetstillfällen i industri, verkstäder, turism och besöksnäring.</p><p>Fisket är en förutsättning för att man ska uppnå miljökvalitetsmålet om levande kust och skärgård. Det blir också en del av bygdens identitet. Men kustfisket har stora utmaningar. En är den ökade stammen av säl, som orsaker stora skador. Många arbetar med olika typer av sälsäkra redskap, men detta är än så länge på experimentstadiet och ersätter i nuläget inte det traditionella fisket. De direkta sälskadorna i redskapen beräknas till över 30 miljoner kronor per år. Till detta kommer många indirekta kostnader, som till exempel handlar om att fiskarna måste överge fiskeplatser och om förkortad livslängd för redskapen.</p><p>Vi behöver också fundera på hur vi använder råvaran. 60 procent av den fisk som fångas går till foder. Sverige är ett av de länder där det äts mest fisk. Men trots vår långa kuststräcka och våra många sjöar och vattendrag är den mesta fisken vi äter importerad. En siffra som nämns är 80 procent. Vi behöver utveckla beredningsindustrin för att få upp värdet på råvaran fisk. Beredningsindustrin är dock beroende av kontinuerlig landning av fisk. Därför är det viktigt att vi stöttar det småskaliga kustfisket, så att det fortsätter att utvecklas. Här kan Havs- och vattenmyndighetens arbete med regelförenkling, förenklingsinsatser när det gäller föreskrifter och annan lagstiftning, vara en del. Men även deras arbete med bemötande, service, samverkan med näringen, tillsyn och kontroll är en viktig del.</p><p>Herr talman! 80 procent av den fisk vi äter är, som jag sa, importerad. Och av den importerade fisken är ca 50 procent odlad. Odlad fisk är troligtvis den livsmedelsproduktion som globalt växer mest. I Sverige är fiskodling än så länge mindre vanligt än i våra grannländer. Vi har helt enkelt inte haft den traditionen, men vi har stora möjligheter att öka vattenbruket. Dock finns det en del nackdelar med fiskodling till havs. Foderrester och fekalier som inte samlas upp bidrar till övergödning. Det ger också syrefria bottnar under odlingskassarna. Men det finns alternativ, och här ligger vi långt framme i Sverige när det gäller biologisk forskning och tekniskt kunnande. Man tittar på att begränsa miljöpåverkande utsläpp och på att ta fram hållbara foderkällor.</p><p>Vattenbruk – det kallas även akvakultur – är odling av vattenlevande djur och växter, som fisk, musslor, kräftdjur och alger. Fisken, musslorna och kräftdjuren odlas i slutna system och får ett foder som till stor del är växtbaserat. Detta är nyttig och miljösmart mat som är rik på vitaminer och mineraler, och det är en resurseffektiv proteinkälla.</p><p>Om världens befolkning ska fortsätta att äta fisk på samma sätt som i dag behöver vildfångad fisk kompletteras med odlad fisk. Redan i dag är nästan varannan fisk som äts odlad. Vattenbruket är en framtidsnäring med en stor potential. Det kan också bedrivas i hela landet – både i stad och på landsbygd. Detta är en näring som växer. I framtiden kanske vi köper fisk som är odlad väldigt nära oss.</p><p>Herr talman! Det har vidtagits ett flertal olika åtgärder de senaste åren för att stärka vattenbrukets utveckling. Under ledning av Jordbruksverket har branschen, forskare, intresseorganisationer och myndigheter tagit fram en strategi för vattenbruk: Strategi 2012–2020. För vattenbruk av fisk, kräftdjur eller blötdjur krävs tillstånd enligt fiskerilagstiftningen. Man kan också behöva ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet, beroende på fiskodlingens foderförbrukning.</p><p>I januari 2016 beslutade regeringen om en nyindustrialiseringsstrategi för att främja en digitaliserad, innovativ och hållbar produktion i Sverige. I strategins handlingsplan lägger regeringen fram förslag. Det handlar bland annat om effektivare miljötillståndsprövning, statistik för miljöprövningstider och uppdrag om förslag för snabbare prövningar. Man föreslår även att en referensgrupp bestående av representanter från näringslivet ska inrättas för att åstadkomma kontinuerlig dialog om förbättringar.</p><p>Till sist vill jag prata om ålen. Ålen är ett av vår planets äldsta djur. Den fanns förmodligen redan för 200 miljoner år sedan. Den har alltid betraktats som en mystisk fisk, framför allt beroende på att man inte hittat någon ål med ägg eller mjölke, och ingen har lyckats dokumentera ållek. Ålarna leker och föds i Sargassohavet, mer än 600 mil från Sverige. Både amerikanska och europeiska ålar föds där. Resan till Europa tar cirka tre år, och strax efter ankomsten förvandlas larverna till glasål. Hur gammal ålen blir vet man inte riktigt, men man är överens om att den kan bli mycket gammal. Ålen som lekvandrar från Östersjön till Sargassohavet, genom Öresund, är mellan 5 och 30 år gammal. Ålen är klassad som akut hotad, och det har den varit sedan 2005. Kravet på ålfisketillstånd är en viktig del av förvaltningen.</p><p>Vi i riksdagen framhåller Internationella havsforskningsrådets rådgivning i varje förhandling med EU. Dess råd är att man ska införa ett totalt ålfiskestopp. Det finns också flera motioner där man betonar vikten av att vetenskapliga rekommendationer ligger till grund för fiskemöjligheterna. Trots detta finns det partier som vill att man ska få ärva ålfiskerätterna. Vid vilken annan typ av fiske kan man ärva fiskerätterna? Nej, det krävs olika tillstånd, yrkesfiskelicens med mera. Vill vi ha en levande ålkultur måste vi se till att ha levande ål. Som mormor och farmor vill jag att mina barnbarn också ska få en chans att uppleva ålkulturen. Det får de om vi skyddar den.</p><p>(Applåder)</p> 0760500234712 H501MJU13 N 2026-04-22 14:51:56 682926 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50984/#anf16