4830269 H50977 Protokoll 2017/18:77 Torsdagen den 1 mars 2017/18 77 2018-03-01 00:00:00 Kultur för alla ärendedebatt 2edd40e1-f02c-e811-9101-901b0eac4c70 151 Aron Emilsson (SD) SD <p>Herr talman! Jag yrkar bifall till SD:s reservationer 12 och 16. Vi står bakom samtliga våra reservationer men väljer för tids vinnande att enbart yrka bifall till dessa två.</p><p>Betänkandet vi debatterar heter <em>Kultur för alla</em>. Det har många betydelser: ett varierat utbud för alla grupper och intressen, kulturell sammanhållning eller tillgång och tillgänglighet till kulturell odling och bildning landet runt.</p><p>I flera frågor vi behandlar, såsom tillgången till biografer, ställs detta på sin spets. SD är ett av få partier som på riktigt engagerat sig i frågorna och smitt politiska förslag för att tackla dels tillgången till biografer, dels bristen på studiero, arbetsro och litterär förkovran vid Sveriges bibliotek.</p><p>Det sistnämnda rör vår viljeinriktning att trygga biblioteken från stök, hot och våld. För inte så länge sedan var detta obefintligt, men i dag är det allt vanligare på allt fler håll runt om i vårt avlånga land. Rapporter om hur tystnad och studiero har förbytts mot högljudda ordningsstörningar och till och med angrepp och övergrepp på såväl bibliotekarier som besökare når oss kontinuerligt. Till slut blir vi kanske luttrade, men det ska vi avhålla oss från.</p><p>Sverigedemokraterna kommer aldrig att acceptera en utveckling där vissa tillåts härja fritt och kullkasta bildningsideal och där kulturen inte längre är till för alla utan endast för dem som skriker högst och härjar värst. Därför syftar våra samtal med berörda aktörer och den biblioteksmotion vi i dag behandlar till att återskapa de tempel av kunskap och studiero som biblioteksmiljöerna alltid varit synonyma med.</p><p>Övriga partier hänvisar i utskottets kommentar till att det är bibliotekens huvudmän, inte sällan kommun, skola eller universitetet, som är ansvariga för arbetsmiljön, och man utgår från att åtgärder vidtas. Det är visserligen korrekt, men vidtar alla huvudmän åtgärder? Kan de det? Vågar de det? Har de resurser för det? Det varierar såklart oerhört.</p><p>Hade det varit enstaka fall på enstaka håll hade argumentationen kunnat hålla hela vägen. Men när vi nu ser en trend över nationen är det fullt rimligt att engagera sig på nationell nivå.</p><p>Utskottsmajoriteten erkänner problematiken, ser med oro på den och kommer nogsamt att följa utvecklingen. Det är gott så. Här råder i så fall enighet, och steget till ett tillkännagivande i linje med Sverigedemokraternas yrkande torde förhoppningsvis inte vara långt borta.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla</p><p>Herr talman! Hur kommer det sig att många andra länder lockar filmbolag att förlägga filmproduktion till landet? Hur kan man som nation vinna striden om större filmproduktioner? Vad kan Sverige göra för att öka sin attraktionskraft som inspelningsland?</p><p>Svaret på dessa frågor är produktionsincitament. En region och ett lokalsamhälle har mycket att vinna på att få filmproduktion förlagd till det aktuella området. Hotell- och restaurangnäring gynnas, detaljhandel och besöksmål likaså. Antalet arbetstillfällen kan öka och lokalsamhället blomstra.</p><p>Detta är något många länder har insett betydelsen av och därmed infört produktionsincitament såsom skattelättnader för filmindustrin - lättnader som i princip är självfinansierade. Norge, Island och flera andra europeiska länder har det, men Sverige befinner sig sedan många år i kölvattnet då vi saknar detta incitament och smörjmedel.</p><p>Vi borde ha det. Därför väckte SD frågan i riksdagen 2015 och har sedan dess drivit den, till en början ensamma. Men nu har vindarna vänt eller incitamentet i riksdagen infunnit sig, och 2016 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att utreda möjligheterna för att införa produktionsincitament.</p><p>År 2016 fick Tillväxtverket i uppdrag att tillsammans med Svenska Filminstitutet utreda detta, och i december 2017 redovisades det i rapporten <em>Fler</em><em> </em><em>filminspelningar till Sverige</em>. I rapporten föreslås ett införande av ett statligt incitament i form av en produktionsrabatt på minst 25 procent till företag. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</p><p>Vi kan bara utropa "äntligen", och jag vill uppmana regeringen att agera skyndsamt då vi för varje år förlorar positioner och inspelningar på att vi saknar detta incitament. Det är ytterst beklagligt eftersom vi ju inte saknar storslagna inspelningsmiljöer.</p><p>Jag vill också ta tillfället i akt att tacka övriga partier och utskottskollegor för att de har insett frågans betydelse sedan den väcktes.</p><p>Låt mig avslutningsvis gå från det stora till det lilla eller från det nära till det fjärran, beroende på hur man vill se det. Att tillgängliggöra och synliggöra vår kultur och vårt kulturella arv handlar för oss sverigedemokrater också om att uppmärksamma de trådar i våra kollektiva historiska rötter som löper över nationsgränser och visar styrkan och sambanden i den svenska kulturella identiteten.</p><p>Närmast har vi till exempel Estland, där en svensk minoritet levde och var stark trots geografiskt avstånd till hemlandet och en svår jordmån att växa i på plats. Längre bort har vi svenskbygderna i Nordamerika där man ännu kan uppleva en livskraftig svensk kultur. Ännu längre bort, och till stor del mer bortglömda, har vi utvandrarna till Sydamerika och då företrädesvis Argentina där ortnamn och språkliga spår ännu vittnar om svensk historia och närvaro.</p><p>Mellan 1890 och 1910 emigrerade flera tusen svenskar till Sydamerika, företrädesvis till Brasilien. I och med svåra förhållanden och umbäranden blev många offer för sjukdomar, epidemier och fattigdom, medan några hundra återvände till Sverige. Något tusental flyttade vidare till Argentina.</p><p>Denna utvandrarkategori är nästan helt okänd för gemene man i Sverige, men faktum är att det än i dag finns en svensktalande befolkning kvar i provinsen, där man bildade kolonin Villa Svea eller Oberá, som staden heter i dag. Denna grupp av svenskättlingar bör uppmärksammas, och det bör ses över hur man skulle kunna upplysa allmänheten om deras historia. Detta kunde förslagsvis ske genom ett uppdrag till Institutet för språk- och folkminnen. Likaså skulle vi vilja ge institutet i uppdrag att inventera och synliggöra finlandssvenskt och estlandssvenskt arv.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla</p><p>Detta är vår uppmaning och en fråga som vi lär aktualisera och driva i ett bredare perspektiv även framöver.</p> 0861521539920 H501KrU5 N 2018-03-21 11:17:05 439534 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50977/#anf151