<anforande>
<dok_hangar_id>4787961</dok_hangar_id>
<dok_id>H50968</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:68 Onsdagen den 7 februari</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>68</dok_nummer>
<dok_datum>2018-02-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Trossamfund och begravningsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>a356c5b8-881c-e811-9102-901b0e9b71a8</anforande_id>
<anforande_nummer>40</anforande_nummer>
<talare>Tina Acketoft (L)</talare>
<parti>L</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! I detta betänkande tar vi upp frågor som rör allt från Svenska kyrkans ställning till storleken på kyrkoavgiften. Jag kommer att fokusera på att det är hög tid att befria Svenska kyrkan, vilket egentligen skulle kunna ses som ett alexanderhugg vad gäller alla frågor i betänkandet. På så sätt hade de ju varit lösta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Trossamfunden är en central del av det civila samhället och ska som sådana ha goda möjligheter att verka. Staten är sekulär, men det innebär inte att man därför inte har något ansvar: Statens ansvar är att säkra en fri religionsutövning - eller ingen alls - och därmed att inte ta ställning för en viss religion eller vissa samfund.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det var genom kyrka-stat-reformen 1999 som relationen mellan Svenska kyrkan och staten ändrades i grunden. Kyrkolagen med rötter i 1600-talet liksom statens medverkan i beslut kring Svenska kyrkans inre verksamhet avskaffades. Detta var något som Liberalerna, som har djupa rötter i kampen för religionsfrihet, hade verkat för under mycket lång tid.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Reformen innebar dock inte att statens särskilda styrning av Svenska kyrkan upphörde helt. Medan andra samfund fritt väljer sin egen organisationsform finns det en särskild lag om Svenska kyrkan som detaljerat reglerar samfundets uppbyggnad, församlingens uppgifter, biskoparnas roll, kyrkomötets beslutsbefogenheter och så vidare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lagen om Svenska kyrkan får ses som en del av den bredare kompromiss som på 1990-talet möjliggjorde de förändrade relationerna just mellan staten och Svenska kyrkan. För oss liberaler är det dock uppenbart att detta bara är en etapp på vägen mot att Svenska kyrkan uppnår fullt oberoende på samma villkor som övriga trossamfund i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trossamfund och begravningsfrågor&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För att Svenska kyrkan ska stå helt fri från statlig styrning anser därför Liberalerna att den särskilda lagen om Svenska kyrkan ska avskaffas. Svenska kyrkan bör, liksom alla andra samfund, ha full frihet att avgöra sin egen verksamhet. Det är dess medlemmar, inte riksdagen, som ska avgöra samfundets vägval i religiösa frågor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi är fullt medvetna om att ett avskaffande av lagen om Svenska kyrkan eventuellt kan medföra anpassningar i övrig lagstiftning. Det påverkar dock inte i sig Svenska kyrkans ansvar vad gäller begravningsväsendet. Inte heller trossamfundens möjlighet att via Skatteverket få hjälp med uppbörden av medlemsavgifter påverkas, eftersom detta regleras i annan lagstiftning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 3.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0582811195313</intressent_id>
<rel_dok_id>H501KU29</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2018-02-28 14:11:00</systemdatum>
<systemnyckel>437592</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50968/#anf40</protokoll_url_www>
</anforande>
