<anforande>
<dok_hangar_id>4785028</dok_hangar_id>
<dok_id>H50950</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:50 Torsdagen den 14 december</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>50</dok_nummer>
<dok_datum>2017-12-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>8756d8d0-da05-e811-9102-901b0e9b71a8</anforande_id>
<anforande_nummer>9</anforande_nummer>
<talare>Kerstin Nilsson (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Svaret är enkelt: Nej. Anledningen är att vi inte anser att den bortre tidsgränsen fyllde en funktion när det handlar om att dra in sjukpenning för sjuka personer och personer med arbetsoförmåga. Det hjälpte inte.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Däremot satsar vi stort på de förebyggande åtgärderna, så att vi på sikt kanske kommer att kunna slippa ett flertal av de långa sjukfallen. Den bortre tidsgränsen hade inte någon funktion i detta. Vi såg att personer utförsäkrades och kom tillbaka, utförsäkrades och kom tillbaka, både en, två och tre gånger.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0905637653912</intressent_id>
<rel_dok_id>H501SfU1</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2018-01-30 17:31:01</systemdatum>
<systemnyckel>434503</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50950/#anf9</protokoll_url_www>
</anforande>
