<anforande>
<dok_hangar_id>4784400</dok_hangar_id>
<dok_id>H50948</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:48 Tisdagen den 12 december</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>2017-12-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>19b3cd98-ce01-e811-9102-901b0e9b71a8</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>Lars-Arne Staxäng (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Tack så mycket för inlägget! Jag ifrågasätter inte på något sätt att Sverigedemokraterna har lagt mer pengar i budgeten. Det var inte det jag gjorde, utan vad jag vill veta är hur man tänker när man enbart lägger pengarna på garantipensionerna. Hur ska man få ihop den ekvationen gentemot inkomstpensionärer med låg inkomstpension, till exempel undersköterskor?&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Hur har man tänkt? Det är en skillnad i teorin, men lägger man på bostadstillägget och andra tillägg som garantipensionärer utan andra inkomster eller förmögenheter har blir det ungefär detsamma. Hur har man tänkt? Är det medveten politik att en garantipensionär ska ha mer än en undersköterska som har jobbat hela livet?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0718937995813</intressent_id>
<rel_dok_id>H501SfU2</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2018-01-25 13:53:12</systemdatum>
<systemnyckel>434129</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50948/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
