<anforande>
<dok_hangar_id>4782877</dok_hangar_id>
<dok_id>H50939</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:39 Onsdagen den 29 november</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>39</dok_nummer>
<dok_datum>2017-11-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>98337d5e-99e5-e711-90fb-901b0eac4c70</anforande_id>
<anforande_nummer>17</anforande_nummer>
<talare>Nooshi Dadgostar (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Det är inte på det sättet som Robert Hannah säger. Många av dessa hus hade inte byggts, och de hade absolut inte haft de låga hyror som de har i dag. Det är det som går tillbaka till människorna - de låga hyrorna och de nya hyresrätterna. Det är ju inte så att bostadstillägg i sig bygger nya bostäder. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Robert Hannahs parti vill även ha marknadshyror. I Stockholm eller i min hemkommun, som ligger utanför Stockholm, skulle det kanske höja hyrorna med 60-70 procent. På vilket sätt tror Robert Hannah att marknadshyror skapar ett byggande som gör att till exempel vanliga löntagare kan få nya hyresrätter om nu hyrorna ska gå upp med 60-70 procent? Hur går det ihop, så att säga? Det är min första fråga. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Robert Hannahs parti vill även sänka värnskatten. Det är den rikaste procenten i Sverige som betalar värnskatt. På vilket sätt ger det fler billiga hyresrätter att sänka skatten för de absolut rikaste i Sverige?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0721509806321</intressent_id>
<rel_dok_id>H501CU1</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2017-12-20 16:21:40</systemdatum>
<systemnyckel>431968</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50939/#anf17</protokoll_url_www>
</anforande>
