4777363 H50919 Protokoll 2017/18:19 Onsdagen den 18 oktober 2017/18 19 2017-10-18 00:00:00 Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet ärendedebatt 2aad024d-c9c3-e711-945b-00262d0d7125 3 Per Ramhorn (SD) SD <p></p><p>Fru talman! Vi har alltså Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet framför oss. </p><p>Riksrevisionen tog under 2011 fram en så kallad granskningsstrategi för området staten och vården. Bakgrunden till denna strategi var bland annat att Riksrevisionen hade uppmärksammat ett antal problem som var kända men som inte hade lösts. Det handlade bland annat om att vården inte ges på lika villkor men också om att bästa möjliga kunskap inte används på alla områden inom vården. </p><p>Inom ramen för denna strategi har Riksrevisionen genomfört tio granskningar av olika delar av hälso- och sjukvården, där det gemensamma fokuset har varit hur statens styrning av vården har fungerat. </p><p>Under arbetet med denna slutrapport har man gjort en genomgång av samtliga granskningsrapporter och gjort en del iakttagelser som har återkommit i de olika granskningarna. Det handlar om att regeringen alltför ofta använder otraditionella styrmedel för att påverka vårdens huvudmän i önskad riktning. Men det handlar också om en förändrad rollfördelning mellan Socialstyrelsen och SKL. </p><p>Fru talman! Riksrevisionen anser att regeringen i stor utsträckning har använt sig av styrformer som involverar SKL, vilket har gjort SKL till en central aktör i styrningen av vården och i praktiken har gett dem en myndighetsliknande roll. Men eftersom SKL inte är en myndighet lyder organisationen inte under förvaltningslagen eller regeringsformen, vilket innebär att möjligheterna till ansvarsutkrävande inte är desamma som om SKL skulle ha varit en myndighet. Därmed kan varken regeringen, andra myndigheter eller medborgare ställa samma krav på objektivitet och transparens på SKL som man skulle kunna göra på till exempel en myndighet som Socialstyrelsen. Detta är någonting som oroar oss, eftersom vi anser att det är viktigt att man som medborgare alltid ska kunna utkräva ansvar. </p><p>Eftersom SKL nu i praktiken har fått ett myndighetsliknande uppdrag är det viktigt att ansvarsutkrävande är möjligt men också att full insyn finns. Detta är i slutänden alltså en fråga om att såväl regeringsformen som förvaltningslagen ska efterlevas. Det är oerhört viktigt att medborgarna har insyn, så att de ska kunna granska och utkräva ansvar av dem som den politiska makten har delegerats till. En av de farhågor som vi, i likhet med Riksrevisionen, ser är att SKL:s roll är något oklar, främst i förhållande till Socialstyrelsen. </p><p>Fru talman! Regeringen nämner dessutom själv i denna skrivelse att den anser att det finns skäl att reflektera över om det har funnits en otydlig rollfördelning, inte minst eftersom det har handlat om att SKL har haft stora belopp att hantera och även en omfattande administration. </p><p>Vi delar även Riksrevisionens uppfattning om att regeringen behöver utvärdera samarbetet med SKL för att på ett principiellt plan ta ställning till formerna för samverkan. </p><p>Därutöver delar vi Riksrevisionens mening att det vore rimligt att riksdagen informerades om omfattningen och utvecklingen av de medel som tilldelas SKL, eftersom det ofta rör sig om stora summor som de har fått ansvar att hantera. </p><p>Jag yrkar bifall till reservationen. </p> 0925652297119 H501SoU4 N 2017-11-07 15:38:50 427046 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H50919/#anf3