4991909 H509139 Protokoll 2017/18:139 Onsdagen den 27 juni 2017/18 139 2018-06-27 00:00:00 Svar på interpellation 2017/18:562 om unga vuxna med psykisk ohälsa interpellationsdebatt 899a1b3b-cd9b-e811-910e-901b0e9b71a0 25 Socialministern Annika Strandhäll (S) S <p>Herr talman! Jag tackar för interpellationen. </p><p>Jag tycker att det är otroligt viktigt att lyfta fram att vi ändå ser resultat inom väldigt relevanta områden under den här mandatperioden. Vi har som sagt fördubblat resurserna till psykiatrin, vilket är helt nödvändigt i takt med att behoven ökar. Ungefär 60 procent av de resurser vi har avsatt till satsningen på ungdomsmottagningarna har faktiskt gått till att utöka bemanningen. Jämfört med 2014 ser vi i dag 700 fler anställda i elevhälsan, vilket kanske är en av de absolut mest centrala delarna när det gäller att kunna fånga upp dessa barn och unga tidigt. Det här är satsningar som behöver fortsätta framåt. Det behövs resurser om man ska kunna lösa de här problemen.</p><p>När det gäller kompetensförsörjningen: Ja, det finns en kompetensförsörjningsproblematik, men man måste också tänka bredare. Hur kan man till exempel utveckla ungdomsmottagningen på nätet, UMO, för att möta ungdomar där de befinner sig? Det tror jag är en viktig del, som jag gärna skulle vilja se i ett nästa steg. Framför allt handlar det dock om fortsatta satsningar.</p><p>Vad vi ser i dag är djupt problematiskt. Regeringen och regeringens nationella samordnare på området psykisk hälsa har under mandatperioden haft ett pågående arbete tillsammans med Sveriges Elevkårer, Tilia, Maskrosbarn och Psykologförbundet. Arbetet kallas Ungas beställning till samhället och handlar just om var unga själva ser brister i dag och vad de tror behöver göras. Bland annat säger man att det sätt vi i dag har utformat skolan och kursplaner på är ett problem som bidrar till den psykiska ohälsan bland barn och unga, vilket också bekräftas av Folkhälsomyndigheten. </p><p>Det är också fortsatta satsningar på elevhälsan man efterlyser - att kunna fånga upp barn och unga tidigare än i dag. Om man mår dåligt ska man nämligen inte behöva hamna i kö till barn- och ungdomspsykiatrin. Då är det alldeles för sent; det är för långt gånget. Vi vet att en av de viktigaste faktorerna är att klara de här tjejerna och killarna genom grundskolan så att de får tillräckliga betyg för att kunna söka in på gymnasiet och klara det. Att inte klara skolan är nämligen en faktor bakom fortsatt dåligt psykiskt mående och fattigdom under hela livet, samt djupa svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. </p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer</p><p>Jag tror alltså extremt mycket på att det som gäller framöver är att göra satsningar på elevhälsa. Som Lotta Finstorp var inne på handlar det även om fältare, fritidsgårdar och fler skolkuratorer som kan möta eleverna på skolan - men kanske även efter skoltid - för att på ett enkelt sätt fånga upp dem. Det som också kommer fram i Ungas beställning till samhället är att inkludera i undervisningen hur man ska förhålla sig till sin psykiska hälsa. Vad är svängningar i livet? Det handlar om att bygga och stärka elevernas självkänsla. </p><p>Jag tror att en otroligt viktig del för att detta inte ska behöva gå så långt är att se unga som riskerar att må dåligt betydligt tidigare än i dag. Vad som är uppenbart är att vi kommer att behöva fortsätta satsa på det här området. </p> 0530425150220 H510562 N 2018-08-09 14:11:10 450233 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509139/#anf25