<anforande>
<dok_hangar_id>4991767</dok_hangar_id>
<dok_id>H509137</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:137 Måndagen den 25 juni</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>137</dok_nummer>
<dok_datum>2018-06-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2017/18:589 om villkor för företagare i välfärdssektorn</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>eed9ae48-ca9b-e811-910e-901b0e9b71a0</anforande_id>
<anforande_nummer>26</anforande_nummer>
<talare>Carl Schlyter (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Hans Rothenberg påpekade att det här är en fråga som skiljer honom och regeringen. Han inbjöd till debatt, och jag kunde inte motstå frestelsen. Det här är en fråga som engagerar många i många partier och många medborgare. En majoritet håller faktiskt med regeringen om att skolor ska leverera kunskap och inte vinst.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Om man tittar på vem som är extrem i det här sammanhanget kan man göra en kort internationell utblick. Jag vet att ministern uppskattar utblickar, så jag vill gärna ha en sådan dialog. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;I USA har de, som Hans Rothenberg kallar för duktiga företagare, klarat att driva friskolor för 80-85 procent av bidragen. I Norge får man 85 procent av bidragen och i Danmark får man 73 procent av bidragen. Där klarar man att ändå bedriva verksamhet utan vinst. I Nederländerna är två tredjedelar av alla skolor friskolor utan vinst. I Finland är 2 procent friskolor utan vinst, i Danmark är det 15 procent utan vinst.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Varför klarar alla andra länder att driva dessa skolor mycket bra utan vinster? Det är det som jag undrar över. Det som skiljer är ju drivkraften och motiveringen bakom varför folk driver skolor. I vissa fall är det kyrkor, i andra fall stiftelser, i tredje fall är det kooperativ, i fjärde fall är det särskilda pedagogiker som man vill bedriva.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det som kännetecknar friskolor i omvärlden är en vilja att lära ut, en vilja att bedriva utbildning, en vilja att skapa det absolut bästa för eleverna, inte för en själv. Jag tror att det finns många i Sverige som vill driva skolor på precis det sättet, och de kommer inte att hindras. I den mån som det fanns någon regel som hade hindrat dem hade ju regeringen förutsett det och medgett undantagsmöjligheter för sådana aktörer för att de skulle kunna bedriva långsiktig verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vad vi egentligen diskuterar här är inte om friskolor är bra eller inte. Vi diskuterar vilka drivkrafter som är bra eller inte. Regeringen lade fram ett förslag där man kunde fokusera på positiva drivkrafter för eleverna, nämligen verksamheten, kunskapen och utbildningen. Det är tråkigt att regeringens förslag inte gick igenom.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag kan ge Hans Rothenberg helt rätt i att frågan inte är död. Den kommer att komma tillbaka. Där har du alldeles rätt. Men du har fel när du tror att du behöver oroa dig för att det skulle leda till någonting dåligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Om man slipper att tänka på vinst varje gång som man får lite överskott i verksamheten kan det överskottet glädjande nog användas till en utflykt i stället för att leverera vinst. Man kan köpa in lite ny utrustning i stället för att leverera vinst. Man slipper att ta konflikten med sin arbetsgivare om lojaliteten när man har varit effektiv och lyckats skapa extra resurser. Ska lojaliteten vara bästa möjliga utbildning för barnen eller att leverera den vinst som ägaren gärna vill ha ut? Det är att fokusera verksamheten på rätt saker.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Min fråga till ministern är: Vad gör ministern för bedömning av de internationella lärdomar som vi kan dra av hur andra länder har organiserat sitt skolväsen? Frågan är om vi inte kan importera lite idéer från andra länder om hur man bedriver verksamhet.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0954072997110</intressent_id>
<rel_dok_id>H510589</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2018-08-09 13:50:08</systemdatum>
<systemnyckel>450165</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509137/#anf26</protokoll_url_www>
</anforande>
