<anforande>
<dok_hangar_id>4991679</dok_hangar_id>
<dok_id>H509136</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:136 Onsdagen den 20 juni</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>136</dok_nummer>
<dok_datum>2018-06-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Klimatpolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>a5fa5d04-ca9b-e811-910e-901b0e9b71a0</anforande_id>
<anforande_nummer>88</anforande_nummer>
<talare>Miljöministern Karolina Skog (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Tack för den möjligheten! Jag vill börja med att be om ursäkt till dem som inte har möjlighet att ta replik, men jag kan inte påverka detta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman, ledamöter och åhörare! Sverige har troligen världens bästa program för att möta klimathotet. Det här kan ju låta som en av regeringens talepunkter, men det är i själva verket ett citat från FN:s generalsekreterare António Guterres. Det var det han hade att säga när han besökte Stockholm i april i år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sverige toppar europeiska miljöorganisationers granskningar av länders miljöpolitik. Häromdagen beskrev en välkänd KTH-miljöforskare den här mandatperioden med orden "en miljöpolitisk skördetid". Med det i ryggen är jag stolt över vad den här regeringen har åstadkommit på miljö och klimatområdet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Det är inte utan orsak som den här regeringen har klimatet som en av de högst prioriterade frågorna. Klimatet är vår tids ödesfråga. Det råder ingen som helst tvekan om vad som måste göras. En ny rapport från IPCC visar att världen kan ha passerat en temperaturhöjning med 1,5 grader redan 2040 - det är om 22 år - om vi inte gör någonting &lt;em&gt;nu&lt;/em&gt;. Klimatet kan inte vänta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Under mandatperioden har regeringen därför rullat ut reform efter reform för att Sverige ska bli världsledande i klimatomställningen. Vi har tagit oss an transporterna, vi har tagit oss an internationella åtgärder och vi har till och med, äntligen, tagit oss an processindustrin. Antalet reformer i den klimatstrategi som vi nu debatterar talar sitt tydliga språk.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det vi har gjort gör också skillnad. Naturvårdsverket konstaterar i sin senaste utsläppsprognos att utsläppsmålen är i sikte. De styrmedel som vi har infört och det som inom kort börjar gälla får effekt. Men det är trots det mycket kvar för Sverige att göra för att vi ska uppfylla vår del av Parisavtalet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Sverige fungerar bäst när parterna arbetar tillsammans. Det gäller även inom klimatpolitiken. Klimatlagen stakar ut en riktning.  Sverige ska ha nettonollutsläpp 2045. Samma år ska vår elförsörjning vara förnybar, helt i enlighet med energiöverenskommelsen. Enligt Bränslebytet ska hälften av alla drivmedel vara förnybara 2030.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Och tvärtemot stereotypen av det klimatfientliga näringslivet är företagen med på tåget. De har insett samma sak som regeringen, att efterfrågan på energieffektiva och fossilfria lösningar är framtiden. Genom att Sverige i dag anpassar sig till framtidens marknad kan våra företag bli världsledande.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När Dagens industri nyligen bad om betyg på regeringens klimatpolitik gjorde flera tunga företagsledare tummen upp. Och när vi nordiska miljöministrar träffade en panel med vd:ar från tunga nordiska bolag efterfrågade de skarpare ekonomiska och politiska styrmedel.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Inom Fossilfritt Sverige har bransch efter bransch tagit fram egna färdplaner för omställningen. Åkerinäringen, stålindustrin, cementindustrin och betongindustrin är med. Det handlar om färdplaner för klimatomställning, men också för innovation.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Statsministern och klimatminister Isabella Lövin är just nu på plats i Luleå för att ta första spadtaget för pilotanläggningen till Hybrit, som är SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls initiativ för fossilfri kolproduktion. Sverige ska göra stål utan kol. Och vi ska bli först i världen med det. Med sådana satsningar står svensk basindustri för en gyllene framtid.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Industriklivet, som vi har infört under mandatperioden, har uppgetts vara en förutsättning för att det här ska bli av.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Klimatklivet och stadsmiljöavtalen har lett till en lång rad klimatinvesteringar över hela landet. Det har engagerat kommuner, landsting, företag och föreningar, som vill vara en del av omställningen till en fossilfri ekonomi. Privatpersoner gör sitt genom att sätta upp solceller och laddstolpar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Att bygga ett hållbart samhälle gör vi tillsammans. Inget kan få ett samhälle att hålla ihop och hålla samman som att med samlade krafter arbeta mot ett gemensamt mål. Jag har genuint svårt att förstå varför de borgerliga partierna vill slå sönder denna växande folkrörelse.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Transportsektorn ger mig både hopp och bekymmer. Det var länge sedan cykeln var så populär som den är i dag. Elcyklar susar fram i våra städer och på landsbygden. För mig som drömmer om städer där alla vågar låta sina barn, som har uppnått tillräckligt hög ålder, cykla själva är detta ett väldigt gott tecken.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Elbilstekniken går framåt. Jag är säker på att elbilen kan bli den nya folkbilen, förstås anpassad efter modern bilism. Vi åker tåg som aldrig förr. Och sjöfarten blomstrar. Och det görs stora investeringar i svenskproducerade drivmedel.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Samtidigt flyger vi mer än någonsin. Sverige är ett av världens billigaste länder att flyga i. Och trots att tekniken förbättras ökar utsläppen år efter år. Vi måste göra någonting &lt;em&gt;nu&lt;/em&gt;.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men vad hör vi från oppositionspartierna om flyget? Jo, de är rörande överens om att flygskatten ska avskaffas. Alliansen är mer bekymrad över att ett flygbolag har ställt in en linje direkt till Las Vegas än över att flygets utsläpp skenar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi ser också att dieselbilarna smutsar ned luften i våra städer. Sedan 2011 har dieselbilars utsläpp av kväveoxider fördubblats, trots att teknikutvecklingen ska minska utsläppsproblemen, inte öka dem. Enligt Naturvårdsverket leder trafikens luftföroreningar till hela 2 900 förtida dödsfall per år i Sverige. Regeringen har därför varit tydlig med att alla barn ska få växa upp med ren luft. Från 2020 kommer kommuner att kunna införa miljözoner. Men till det säger Moderaterna nej. Moderaterna prioriterar dieselbilars andrahandsvärde före barnen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Omställningen av transporterna går för långsamt. Det går åt rätt håll men för långsamt. Vad gör då Alliansen? Jo, de vill ta bort Klimatklivet, stadsmiljöavtalen, elcykelpremien och elbilspremien. I stället för att lägga fram egna konkreta förslag på hur Sverige ska bli världsledande i klimatomställningen har de landat i att i stort sett allt är undermåligt, fel på något sätt. Det är ett mantra som upprepas om och om igen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill påminna om att alliansregeringens politik har lett till att 1,6 miljarder skattekronor har gått till köp av renodlade dieselbilar. Finns det någon här inne som kan påstå att det är effektiv miljöpolitik? Det är med stolthet jag kan meddela att från den 1 juli i år, när bonus-malus-systemet börjar gälla, är dieselbilsbonusarnas tid förbi.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Alliansregeringen gjorde det också billigare att använda fulgödsel och att bränna fossila bränslen i kraftvärmeverk. Kan någon förklara för mig hur det är effektiv klimatpolitik?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I dag debatterar vi även världens första lagkrav på att ange miljöinformation om drivmedel. Detta är för mig en viktig reform, som gör det lätt för konsumenterna att göra rätt. Det ska vara lika enkelt att välja bort dåliga bränslen som att välja bort dåliga vitvaror. Och de som tar fram verkligt hållbara drivmedel ska premieras.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Propositionen är, som säkert har noterats, brett hållen. Och som jag tidigare har aviserat är det regeringens avsikt att återkomma med detaljer i den förordning som just nu bereds i Regeringskansliet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Klimatförändringarna pågår här och nu. Sedan 1992 har isen i Antarktis minskat med omkring 3 000 miljarder ton. Smältningen går allt snabbare. Och här hemma i Sverige har vi fått uppleva den varmaste majmånaden på över hundra år. Extremväder, översvämningar och torka är företeelser som ett förändrat klimat för med sig.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Att sitta med armarna i kors kan visa sig bli väldigt kostsamt. På bordet har vi därför Sveriges första strategi för klimatanpassning. Sverige måste stå rustat för det som ett förändrat klimat medför.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med den här propositionen stärker vi den nationella samordningen och förtydligar mandatet för myndigheterna. Kommuner kommer i översiktsplaner att ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan orsakas av klimatrelaterade översvämningar, ras, skred och erosion. Boverket och SMHI kommer att samordna och stötta arbetet framöver.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Klimatet kan inte vänta. Vi kan inte vänta in någon ny teknik eller att någon annan ska gå före. Vi måste fatta beslut nu. Sverige har högt ställda mål. Mycket tyder på att de kan uppnås, men det kommer inte att hända av sig självt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Att den här mandatperioden har varit en miljöpolitisk skördetid får inte innebära att nästa blir en miljöpolitisk träda. Omställningen har bara börjat.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0334816698724</intressent_id>
<rel_dok_id>H501MJU22</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2018-08-09 13:48:21</systemdatum>
<systemnyckel>450104</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509136/#anf88</protokoll_url_www>
</anforande>
