<anforande>
<dok_hangar_id>4991143</dok_hangar_id>
<dok_id>H509134</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:134 Måndagen den 18 juni</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>134</dok_nummer>
<dok_datum>2018-06-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskningsbetänkande</avsnittsrubrik>
<underrubrik>Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen (kapitel 3)</underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>ad94260a-c99b-e811-910e-901b0e9b71a0</anforande_id>
<anforande_nummer>41</anforande_nummer>
<talare>Eva-Lena Gustavsson (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Vissa frågor om reger-ingens ansvar för för-valtningen (kapitel 3)&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Ledamöter och åhörare!&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Granskningarna av de anmälningar som har lämnats in till konstitutionsutskottet ger upphov till en rad olika infallsvinklar och reflektioner. Det har vi hört i debatten i dag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I granskningsbetänkandet har vi i kapitel 3 tittat närmare på vissa frågor som rör regeringens ansvar för förvaltningen. Jag vill lyfta fram två av anmälningarna. Den ena handlar om Blekinge tekniska högskola och ministerns hanterande av frågan om dess campus. Den andra handlar om Karolinska institutets filial i Hongkong. Man fick en stor ekonomisk donation som möjliggjorde att en filial etablerades där.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I båda ärendena, som är väldigt olika i sak, blir det tydligt hur viktigt det är med ansvars- och rollfördelningen. Om den blir otydlig på något sätt försvåras styrningen, och ansvarsfrågorna blir otydliga.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Varför kan det vara svårt? Jo, det kan fattas tydliga regelverk i författningar, alltså lagar, förordningar och föreskrifter, i saken. Det kan också finnas så kallade gråzoner eller andra otydligheter, till exempel när en minister uttalar sig generellt i olika frågor. Det kan tolkas på olika sätt, vilket har skett just i frågan om campus vid Blekinge tekniska högskola.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Gransknings-betänkande Vissa frågor om reger-ingens ansvar för för-valtningen (kapitel 3)&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ministern för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson, fick en fråga av en journalist i tidskriften Universitetsläraren. Hon uttalade sig då generellt om att "det ska finnas goda möjligheter att bo och verka i hela landet och där ingår tillgång till högre utbildning av god kvalitet". Många uppfattade att ministern tog ställning i sakfrågan om att campus i Karlshamn inte skulle få samordnas med campus i Karlskrona. Men något regeringsbeslut i just den sakfrågan finns inte.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vid utfrågningen av ministern när det gäller Karolinska institutets filial i Hongkong var hon tydlig med vikten av att högskolorna själva ansvarar för den verksamhet de bedriver och att det är särskilt viktigt när det gäller just forskningen. Regeringen ska inte lägga sig i hur forskningen bedrivs.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag tror att alla här håller med om vikten av forskningens frihet och vikten av internationellt samarbete och samverkan. I de svar vi fick från ministern i den offentliga utfrågningen var det också tydligt att det är rektorn som har det absolut största ansvaret. Men det finns också en styrelse för varje högskola och universitet, och för just Karolinska institutet var Lars Leijonborg styrelseordförande.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Karolinska institutet har ett reglemente för mottagande av donationer. Men det finns ingen bestämmelse som generellt reglerar en myndighets möjlighet att bedriva verksamhet utomlands, vilket också Riksrevisionen har bedömt. Det är inte någon ny företeelse att ta emot donationer, och internationellt samarbete är vanligt i högskole- och universitetsvärlden. Men det saknas ett tydligt nationellt regelverk. Det kan därför uppfattas som en gråzon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det som konstitutionsutskottet vill skicka med är att det hade varit bra om vägledning och klarhet hade kunnat skapas i de myndighetsdialoger som ändå har funnits mellan Karolinska institutet och departementet. Det gäller också ärendet om Blekinge tekniska högskola och placeringen av dess campus. Det hade varit bra om de informella kontakterna mellan departementet, rektorn och högskolans styrelse hade varit än mer inriktade på dialog och information.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag är ganska ny i konstitutionsutskottet. Jag kan snart inte säga det, men jag har varit inne i några månader. Jag är mycket imponerad av det arbete som vi allihop har gjort i KU och av det sätt på vilket ni andra har tagit emot mig.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag var med i höstas när alla anmälningar kom in. Jag tjänstgjorde då som ersättare för Jonas Gunnarsson, som var föräldraledig. Sedan var jag hemma några veckor och blev plötsligt inkallad igen, efter att Berit Högman blivit utnämnd till landshövding.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ni ledamöter har lotsat mig på ett fantastiskt fint sätt. Det har gjort mig trygg i att vara den ledamot som jag nu har fått vara i utskottet. Det är inte bara ni som har hjälpt mig; jag är också mycket imponerad av det arbete som kansliet gör. Det gäller hela förvaltningen som stöttar oss ledamöter. Ett stort och varmt tack för det!&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Om jag skulle råka komma tillbaka till riksdagen efter nästa val tror jag minsann att jag ska önska att få sitta i KU.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0923797859612</intressent_id>
<rel_dok_id>H501KU20</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2018-08-09 13:41:16</systemdatum>
<systemnyckel>449841</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509134/#anf41</protokoll_url_www>
</anforande>
