4991143 H509134 Protokoll 2017/18:134 Måndagen den 18 juni 2017/18 134 2018-06-18 00:00:00 Granskningsbetänkande Inledning ärendedebatt 8794260a-c99b-e811-910e-901b0e9b71a0 3 Björn von Sydow (S) S <p>Herr talman! Ärade kammarledamöter! Det är fjärde året i rad som vi här debatterar ett granskningsbetänkande som vi i stort sett är eniga om. Det är fyra år av ansvarstagande, fyra år där vi gemensamt har kunnat stärka förtroendet för riksdagens kontrollmakt och därigenom göra en konkret insats för den parlamentariska demokratin.</p><p>Jag vill passa på att tacka ordföranden och övriga ledamöter för ett gott och konstruktivt samarbete mandatperioden igenom. Även detta valår, med uppmärksammade ärenden, har vi kunnat arbeta i god anda. I en tid av ökad polarisering, inte bara i vårt land utan på många håll i den demokratiska världen, är detta en bedrift.</p><p>Herr talman! Regeringen styr riket. I en orolig värld och i det nya parlamentariska läge vi har är detta en mer komplex uppgift än tidigare. Jag vill notera att den regering vi har har skaffat sig ökad erfarenhet och säkerligen också på sätt och vis har tagit del av konstitutionsutskottets granskningar under de gångna åren.</p><p>Tillåt mig emellertid att också ödmjukt varna mina kära utskottskollegor från oppositionen för att falla för frestelsen att förminska KU:s granskning till en matematik där man går igenom antalet ärenden där vi kan ha synpunkter. Det är ändå en kvalitativ bedömning som sker. Matematikens förenklade värld, som löser världsgåtorna teoretiskt, är därför inte helt lämplig i detta sammanhang.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeInledning</p><p>Vad gäller ärendena om informationssäkerhet och upphandling av Transportstyrelsens it-verksamhet, där vi riktar kritik mot både den nuvarande regeringen och den förra alliansregeringen, hänvisar jag till kommande anföranden från mina kollegor Hans Ekström och Laila Naraghi. Men låt mig upprepa mina reflektioner från presskonferensen. </p><p>Efter kalla krigets slut inleddes en period, särskilt i Europa men även i andra demokratiska länder, med en påtaglig optimism om det allmänna säkerhetsläget. Samtidigt har hastigheten i den tekniska utvecklingen med nya digitala kommunikationsvägar varit hisnande. Ett traditionellt civilt eller militärt inriktat spionage har numera också fått nya armar genom cyberhantering, både att avlyssna och att störa kommunikationerna i det som är nästan en huvudpart av kommunikationsmetoderna nu för tiden. </p><p>I denna utveckling är det min bedömning att det under ett par decennier, från omkring 1990 och oavsett regering, har funnits en viss underskattning av riskerna och en bristande säkerhetskultur i förhållande till itsäkerhet. Brottet skedde först genom de ryska angreppen mot Krim och Ukraina, där cyberangrepp var en del men där det också till syvende och sist blev militär traditionell maktutövning på marken som karakteriserade detta. Det är ett krig som fortsätter dag efter dag i Ukraina. Och fortfarande byggs det på med angrepp inom cybervärlden och avspaning av kunskaper om förhållanden genom cybertekniken. </p><p>Herr talman! Låt mig beröra några ytterligare ärenden som ligger åt samma håll. När det gäller frågan om UD:s hantering av handlingar under kampanjen för att Sverige skulle bli vald till säkerhetsrådsmedlem upprättades det en så kallad digital arbetsyta mellan UD och den svenska FN-representationen. KU riktar kritik mot hur detta hur detta har försvårat för allmänhet och medier att använda sig av den svenska handlingsoffentlighetsprincipen. </p><p>Det är inte första gången som KU riktar kritik av detta slag mot olika statsråd men mot samma utrikesdepartement. Oavsett minister och färg på regeringen tycks den icke-politiska organisationen inom Utrikesdepartementet ha svårt att fullt ut förhålla sig till principerna i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen. </p><p>Vi vet att Sverige har konventionsåtaganden för att skydda diplomatisk sekretess när det gäller de länder som vi har diplomatisk representation med. Men det är att gå för långt att på det sätt som sker helt enkelt nonchalera föreskrifterna om att inkommande handlingar ska registreras och kunna prövas om de innehåller sekretessartat material eller ej och i så fall kunna utlämnas. Det är frustrerande för oss i vårt utskott. Det finns därför anledning att lyfta blicken och fråga sig: Hur fungerar egentligen denna lagstiftning i det moderna digitala samhället? Jag hoppas att det kan vara en uppgift som kommande konstitutionsutskott och riksdag tar sig an. Principerna i vår kära gamla tryckfrihetsförordning och i dess modernare kusin yttrandefrihetsgrundlagen ska vi ha kvar, men är det rimligt att de är organiserade, inklusive ansvaret för ett enskilt statsråd, på det sätt som nu är fallet? </p><p>Vi välkomnar den översyn som utrikesministern har initierat, men vi tror att vi behöver gå djupare i denna frågeställning. </p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeInledning</p><p>Låt mig också få passa på att notera att vi på nytt har granskat säkerhetsrådskampanjen i sak. Skedde det någonting som var löften som stred mot Sveriges utrikespolitik i syfte att värva staters och nationers stöd i FN? Fanns det element av korruptiv verksamhet? På nytt har vi gått igenom detta. Av allt att döma som vi har sett och kunnat bedöma har vi funnit att denna kampanj har utförts med sjysta metoder. </p><p>Herr talman! Jag har varit jävig i två ärenden, och det gäller hur regeringen har behandlat Försvarsberedningens rapport <em>Motståndskraft</em> som presenterades dagarna före jul. Jag har alltså inte deltagit i beredningen av ärendet. Men jag vill i detta sammanhang ändå göra en kommentar. </p><p>Vi kan konstatera att UD:s talepunkter som gällde för regeringen togs fram i enlighet med de regler som finns. Vi har också funnit att företrädarna för Sveriges regering delvis har skilt sig åt när de har talat om vad Försvarsberedningen har uttalat. </p><p>Det måste finnas ett visst utrymme för anpassning och nyansering av utrikespolitiska uttalanden beroende på situation och sammanhang. Jag kan konstatera att vi har funnit att inget av uttalandena, som är något skiljaktiga mellan olika statsråd, kan innebära någon ny politisk linje. Samtidigt är det, herr talman, olyckligt att vissa uttalanden uppenbarligen har uppfattats som motsägelsefulla. </p><p>Herr talman! Statsministern uttalade sig på ett sätt som blev anmält till konstitutionsutskottet när han sa att de som hade legat bakom ett angrepp mot synagogan i Göteborg borde få rejäla straff. Ett statsråd ska inte uttala sig på ett sätt som riskerar att påverka en pågående rättsprocess eller sätta domstolarnas oberoende i fara. Men samtidigt måste ett statsråd, precis som alla andra medborgare, få nyttja sin yttrandefrihet och uttrycka sin avsky för hot, våld och terror, inte minst om det är rasistiskt eller antisemitiskt motiverat. Det finns åtal mot tre personer, men det finns ännu ingen dom. </p><p>Men, herr talman, under detta ärende har jag funderat och tänkt följande. Tänk om det hade funnits en tysk rikskansler som någon gång under den ödesdigra tiden före januari 1933, då Hitler blev rikskansler, hade uttalat att man förväntade sig rejäla straff om någon angrep synagogor i Tyskland. Tänk om det hade kunnat spela en roll. </p><p>(Applåder)</p> 0787533297400 H501KU20 N 2018-08-09 13:41:15 449803 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509134/#anf3