4991143 H509134 Protokoll 2017/18:134 Måndagen den 18 juni 2017/18 134 2018-06-18 00:00:00 Granskningsbetänkande Vissa frågor rörande Transportstyrelsens outsourcing m.m. (kapitel 5) ärendedebatt 9394260a-c99b-e811-910e-901b0e9b71a0 15 Andreas Norlén (M) M <p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkande Vissa frågor rörande Transportstyrelsens outsourcing m.m. (kapitel 5)</p><p>Herr talman! Ärendet som rör regeringens hantering av säkerhetskrisen vid Transportstyrelsen är, som jag nämnde i min inledning, den största granskning som KU har genomfört under den här mandatperioden och en av de större under de senaste årtiondena.</p><p>Granskningen inleddes redan i augusti förra året och har inneburit att KU samlat in en stor mängd skriftligt material och hållit utfrågningar med över ett dussin personer. Ett vanligt år håller KU kanske 8-10 utfrågningar totalt. I år blev det närmare 20, eftersom vi även hade utfrågningar i några andra ärenden. KU:s betänkande inklusive bilagor är, som nämnts, rekordtjockt - över 1 800 sidor - varav huvuddelen är material som rör Transportstyrelseärendet.</p><p>Säkerhetskrisen var en mycket allvarlig händelse som ledde till att känslig information hanterades i strid med svensk lag, vilket i sin tur kan ha lett till allvarliga skador. Det är dock inte KU:s uppgift att granska Transportstyrelsen eller att bedöma vilka men som kan ha uppstått. KU har granskat hur regeringen har agerat.</p><p>Diskussionen när det gäller regeringens roll har alltsedan den första medierapporteringen om skandalen i huvudsak handlat om informationshanteringen inom regeringen och Regeringskansliet. Regeringen styr riket och har ett ansvar för att hantera och för att ha förmåga att hantera kriser av olika slag. För att krishantering ska fungera är en grundläggande förutsättning att nyckelpersoner snabbt får korrekt och relevant information. </p><p>KU konstaterar att granskningen i det här fallet väcker frågor om förmedlingen av information inom Regeringskansliet när det gäller frågor av betydelse för rikets säkerhet. Det rör sig dels om kontakter mellan Justitiedepartementet och Näringsdepartementet, dels om dessa departements kontakter med andra delar av Regeringskansliet. Granskningen väcker också frågor om information inom departementen till statsråden samt mellan statsråden inklusive statsministern.</p><p>Justitiedepartementet och Näringsdepartementet har inte varit tillräckligt samordnade. Information fanns förhållandevis tidigt vid båda dessa departement. Även om varje information för sig endast gav en begränsad bild fanns det i slutet av 2015 sammantaget information som visade på allvaret i situationen, vari problemen bestod samt behovet av skyndsamma åtgärder vid inte minst Transportstyrelsen. Utskottet konstaterar att Justitiedepartementet och Näringsdepartementet i alltför stor utsträckning agerat var för sig, vilket gått ut över möjligheten att gemensamt skaffa sig en bättre bild av läget och med den som grund överväga vad som ytterligare kunde göras för att hantera situationen.</p><p>Först i december 2016 fick Statsrådsberedningen information. Då hade över ett år gått sedan Justitiedepartementet och senare Näringsdepartementet hade fått information om att outsourcingen medförde risker av betydelse för rikets säkerhet. Det tog sedan ytterligare några veckor innan statsministern fick informationen. Utskottet ser allvarligt på att det tog så pass lång tid innan statsministern nåddes av informationen.</p><p>En fråga som har diskuterats, herr talman, är om det spelade någon roll i praktiken att samordningen och informationsspridningen inom regeringen brast. Jag kan konstatera att det av granskningen framgår att ingen myndighet efterfrågade någon åtgärd från regeringens sida. KU gör dock ingen bedömning av de praktiska effekterna, det vill säga om något skulle ha blivit annorlunda på fältet, i myndigheternas åtgärder för att hantera situationen, om till exempel samordningen inom regeringen hade varit bättre eller om statsministern hade fått veta ett år tidigare.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkande Vissa frågor rörande Transportstyrelsens outsourcing m.m. (kapitel 5)</p><p>Min personliga uppfattning är att det är svårt med kontrafaktisk historieskrivning, alltså att försöka att bedöma vad som hade hänt i förgången tid om någon viss förutsättning hade varit annorlunda än den faktiskt var. Man kan fråga sig om Transportstyrelsen snabbare hade kunnat ta hem alla system till Sverige om pressen hade varit hårdare från Regeringskansliet eller regeringen. Man kan fråga sig om någon annan åtgärd hade vidtagits tidigare eller på annat sätt om statsministern fått veta i början av 2016. Detta är frågor som vi aldrig får svar på, och det är mycket svårt att bedöma i efterhand.</p><p>KU inskränker sig därför i sitt ställningstagande till frågor om informationsspridningen inom Regeringskansliet. Ur mitt perspektiv är det illa nog att samordningen brast och att informationsöverföringen inte fungerade på det sätt som var tänkt.</p><p>I sammanhanget noterar utskottet att den genomlysning som tidigare hade aviserats av statsministern för att få klarhet i händelseförloppet ännu inte har redovisats i samlad form. Det som åsyftas i den korta kommentaren i utskottets betänkande är det som statsministern uttalade i slutet av juli och början av augusti. Det finns ett skriftlig uttalande från statsministern på regeringens hemsida från den 3 augusti 2017. Statsministern säger där: "Så snart genomlysningen är klar kommer regeringen att redogöra för den om vilka åtgärder som behöver vidtas."</p><p>För mig är det ganska tydligt att det här uttalandet skapade förväntningar om att det skulle genomföras ett systematiskt arbete och att någon form av rapport skulle presenteras när genomlysningen var färdig.</p><p>För att övergå till KU:s bedömning av de olika statsrådens ansvar har KU som utgångspunkt haft ansvarsprincipen, som i regeringsarbetet innebär att varje departement och statsråd ansvarar för sina områden även i händelse av kris. I det här fallet låg ansvaret för Transportstyrelsen hos Näringsdepartementet. Ansvaret för den myndighet som agerade gentemot Transportstyrelsen, alltså Säpo, låg hos Justitiedepartementet och inrikesministern. Det ansvar som ålåg övriga departement och statsråd var därmed i första hand att efter att information förmedlats till dem hantera konsekvenserna inom sina respektive områden.</p><p>Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman blev förhållandevis tidigt informerad av sitt departement om det inträffade. Men som konstaterats brast Justitiedepartementet, och då inte minst inrikesministerns statssekreterare när det gällde att säkerställa att övriga berörda departement och Statsrådsberedningen fick information. Utskottet noterar också att Anders Ygeman inte under hela den aktuella perioden tog upp händelsen med vare sig statsministern eller infrastrukturministern personligen. Det framstår för utskottet som självklart att händelser av detta allvarliga slag bör tas upp direkt med statsministern och andra berörda statsråd.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkande Vissa frågor rörande Transportstyrelsens outsourcing m.m. (kapitel 5)</p><p>När det gäller den dåvarande infrastrukturministern Anna Johansson fick hon först i januari 2017 information om det inträffade, trots att informationen fanns tidigt i hennes departement. Utskottet uttalar att det är uppseendeväckande att en fråga av detta slag inte tagits upp mellan statsrådet och hennes dåvarande statssekreterare. Ansvaret för den bristfälliga relationen dem emellan åvilar Anna Johansson. </p><p>Som statsråd hade Anna Johansson även ansvar för de otillräckliga kontakterna mellan Näringsdepartementet och Justitiedepartementet samt för att Näringsdepartementet inte förmedlade information till Statsrådsberedningen.</p><p>Försvarsminister Peter Hultqvist hade att hantera konsekvenserna av det inträffade för Försvarsmakten. Utskottet anser att han agerade på ett rimligt sätt i den uppkomna situationen. Utskottet kan även notera att Peter Hultqvist i samband med att han fick information hade skäl att utgå ifrån att även Statsrådsberedningen hade fått informationen. </p><p>Ansvarsprincipen, fortsätter utskottet, får samtidigt inte medföra att all information stannar inom respektive departement. Principen kan enligt utskottets mening inte heller innebära att ett statsråd i varje situation kan utgå från att information överförts inom andra delar av Regeringskansliet på det sätt som är avsett. Om principen inte hade följts så strikt i detta fall hade Statsrådsberedningen kunnat nås av informationen om det inträffade tidigare.</p><p>Som regeringschef och chef för Regeringskansliet har statsministern det övergripande ansvaret för regeringens och Regeringskansliets arbete. Detta innebär att han bland annat ansvarar för att det finns rutiner för informationsöverföring och att dessa rutiner fungerar. Utskottet kan konstatera att tillämpningen av rutinerna i detta fall har brustit. Statsminister Stefan Löfven bär det yttersta ansvaret för att rutinerna inte har fungerat.</p><p>Min förhoppning, herr talman, är att KU genom sin granskning har bidragit till att besvara ett antal berättigade frågor från svenska folket när det gäller regeringens hantering av säkerhetskrisen som uppstod vid Transportstyrelsen.</p><p>Flera anmälningar har också gällt den förra regeringens agerande i samband med Transportstyrelsens it-upphandling. Enligt KU har det inte framkommit något som visar att den förra regeringen var informerad om eller delaktig i Transportstyrelsens planer på att upphandla en extern leverantör av sin it-drift. Regeringen eller Regeringskansliet har inte heller fått någon information om att Transportstyrelsen inte hade genomfört en säkerhetsanalys förrän 2014.</p><p>När det gäller informationssäkerhet på ett mer allmänt plan noterar KU däremot att arbetet var eftersatt under den granskade perioden och att den dåvarande regeringen inte gjorde tillräckligt för att brister som påpekats skulle bli åtgärdade.</p><p>KU anser också att det finns skäl att ifrågasätta om ansvarsförhållandena för informationssäkerhetsfrågor inom den dåvarande regeringen var tillräckligt klara. Med oklara ansvarsförhållanden fanns det en risk för att problemen inte fick den uppmärksamhet som krävdes i regeringsarbetet och att nödvändiga åtgärder därför uteblev. </p><p>Herr talman! Med detta lämnar KU de olika ärenden som uppkom till följd av Transportstyrelsens it-upphandling och jag är, som jag nämnde i min inledning, glad över den breda uppslutningen bakom KU:s bedömningar.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkande Vissa frågor rörande Transportstyrelsens outsourcing m.m. (kapitel 5)</p><p>(Applåder)</p> 0585684563812 H501KU20 N 2018-08-09 13:41:15 449815 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509134/#anf15