<anforande>
<dok_hangar_id>4990969</dok_hangar_id>
<dok_id>H509133</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:133 Fredagen den 15 juni</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>133</dok_nummer>
<dok_datum>2018-06-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Politiken för global utveckling (PGU)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>640d177a-c89b-e811-910e-901b0e9b71a0</anforande_id>
<anforande_nummer>57</anforande_nummer>
<talare>Kerstin Lundgren (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Varför vill inte regeringen vara en internationell förebild när det gäller att förankra och få beslut i riksdagen kring arbetet med Agenda 2030? Och varför är skrivelsen inte möjlig att följa upp? Om det nu har hänt så väldigt mycket i regeringen, varför är inte skrivelsen en berättelse om hur långt man har nått i förhållande till de mål som uppenbarligen finns där någonstans? De är inte synliga för oss här i kammaren eller i utskotten när vi ska yttra oss eller diskutera. Vi får det mer som en berättelse om ett antal exempel. Varför, är min fråga.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0155487380917</intressent_id>
<rel_dok_id>H501UU21</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2018-08-09 13:37:11</systemdatum>
<systemnyckel>449791</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509133/#anf57</protokoll_url_www>
</anforande>
