<anforande>
<dok_hangar_id>4990845</dok_hangar_id>
<dok_id>H509132</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:132 Torsdagen den 14 juni</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>132</dok_nummer>
<dok_datum>2018-06-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>76cb081b-c89b-e811-910e-901b0e9b71a0</anforande_id>
<anforande_nummer>75</anforande_nummer>
<talare>Amir Adan (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! I dag ska vi debattera betänkandet SoU26. I betänkandet behandlas regeringens proposition &lt;em&gt;God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik&lt;/em&gt;. Vidare behandlas åtta motionsyrkanden som har kommit in med anledning av propositionen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I propositionen föreslås en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och omvandling av folkhälsoarbetets målstruktur. Dels handlar det om ett tillägg till det övergripande målet om att Sverige ska ha som mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation, dels föreslås att folkhälsopolitikens sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur med elva målområden ska omvandlas till åtta målområden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta tycker vi är bra, och vi ställer oss positiva till förslaget.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Folkhälsan i Sverige är allmänt god, och medellivslängden ökar. Samtidigt visar rapporter att skillnaderna i medellivslängd mellan olika utbildningsgrupper har ökat de senaste åren. Människors hälsa i allmänhet är sämre ju lägre socioekonomisk position man har. Resultaten tyder på ojämlikheter som har vuxit de senaste åren, framför allt när det gäller olika mått på dödlighet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ohälsan är nästan genomgående större bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Det finns tecken på att den psykiska ohälsan ökar, framför allt bland unga och bland personer med högst förgymnasial utbildning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälso-politik&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldrarna 16-68 år har i dag övervikt eller fetma.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;På området Levnadsvanor är utvecklingen inte heller jättepositiv. Andelen äldre som är fysiskt aktiva i minst 30 minuter per dag minskar, och andelen med stillasittande fritid ökar enligt Folkhälsomyndighetens rapport &lt;em&gt;Folkhälsans utveckling&lt;/em&gt;.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Hälsopolitiken bör vara framåtsyftande, stimulerande och inspirerande. Människor har även själva ett stort ansvar för sin hälsa. Det handlar om vad man dricker och hur mycket. Det handlar om vad man äter och hur mycket. Det handlar om huruvida man röker och hur mycket man rör på sig. Allt detta kan man själv påverka som individ men också som förälder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi vet att kost, motion, alkohol och rökning påverkar vår hälsa. Ändå är medvetandet om dessa faktorers inverkan på vår hälsa så olika. De program om hälsosam mat som går på tv, de dieter som presenteras och kunskapen om att motion och idrott är mycket viktigt för att kroppen och psyket ska må bättre kan inte ha undgått någon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Då är det oroväckande att så få rör sig tillräckligt varje dag. Ungefär 50 procent av Sveriges befolkning rör sig minst 30 minuter per dag, vilket är den lägsta rekommendationen för fysisk aktivitet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Därför är det bra att vi inom Alliansen har drivit på för mer idrott i skolan och rätt till fysisk aktivitet på arbetsplatser. Då kan man börja med något som man kan fortsätta med resten av livet. Om man börjar i en tidig ålder har man vanan inne, och då är det lättare att fortsätta även i äldre år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utmaningarna för att minska hälsoklyftorna och skapa en mer jämlik vård är således omfattande. Den nu ökade klyvningen både av samhället generellt och av hälso- och sjukvården, där växande köer och bristande tillgänglighet har skapat en ojämlik vård, bidrar till att öka de skillnader i hälsa som folkhälsopolitiken syftar till att motverka.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Hälsoklyftorna i samhället har sannolikt förvärrats av den utveckling som skett den senaste tiden under den nuvarande regeringen. Vi ser ökade vårdköer, bristande tillgänglighet och en sjunkande andel av befolkningen som har en fast läkarkontakt. Bristande tillgänglighet drabbar dem som är svårt sjuka och resurssvaga i samhället värst.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Mot bakgrund av detta hade det varit önskvärt om regeringen hade utgått från de förslag som Kommissionen för jämlik hälsa presenterat om framför allt ökad tillgänglighet och en starkare primärvård som kan ta ett större ansvar för ett brett förebyggande hälsoarbete, såväl som att låta utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård få ett tilläggsuppdrag att utveckla primärvårdens uppdrag i syfte att vårdteam ska arbeta mer förebyggande för att stärka befolkningens hälsa. Det handlar bland annat om att ge befolkningen bättre hälsoinformation och hitta sätt att motivera människor att ta ett större eget ansvar för sitt liv och sin hälsa.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Däremot är jag glad att vi i dag har ett tillkännagivande om att regeringen bör säkerställa patientens rätt till en fast läkarkontakt, vilket ökar kontinuiteten, tryggheten och tillgängligheten till läkare för patienten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till reservation 3.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>072019517020</intressent_id>
<rel_dok_id>H501SoU26</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2018-08-09 13:34:39</systemdatum>
<systemnyckel>449646</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509132/#anf75</protokoll_url_www>
</anforande>
