<anforande>
<dok_hangar_id>4990603</dok_hangar_id>
<dok_id>H509131</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:131 Onsdagen den 13 juni</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>131</dok_nummer>
<dok_datum>2018-06-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Nya skatteregler för företagssektorn</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>1c1ece5d-483e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>225</anforande_nummer>
<talare>Cecilia Widegren (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Svenska företag står inför en av de största företagsskatteförändringarna på över 25 år. Företag har tyvärr lämnats i ovisshet om förändringarna av mycket centrala företagsskatteregler under flera år. Tidigare talare, socialdemokraten Jörgen Hellman, kallar det en lång resa. Vi från Alliansen kallar det för en alldeles för lång och onödigt lång resa.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen har nämligen inte prioriterat svenska företags behov av långsiktighet, tydlighet och klara besked. Detta har skett trots många påminnelser här från riksdagens kammare, från svenska företag och från näringslivet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Dagens skattesystem gynnar lån framför eget kapital genom regler om ränteavdrag. Det leder till att företag lånar mer än vad de annars skulle ha gjort, vilket ökar sårbarheten i ekonomin. För att minska spänningen bör likabehandlingen öka mellan lånat kapital respektive eget kapital när det gäller beskattning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Moderaterna påbörjade tillsammans med de övriga allianspartierna detta arbete redan under alliansregeringens år genom att tillsätta en parlamentarisk utredning för att värna de långsiktiga och förutsägbara skattereglerna för svenska företag. Företagsskattekommittén tillsattes i och med behovet av att reformera delar av företagsskattereglerna. Reformen behöver vara kostnadsneutral för att minska de negativa effekterna och för att värna svensk konkurrenskraft. Det var väldigt tydligt uttalat då, och det är lika uttalat nu.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Vi vill bygga Sverige starkare genom att stärka konkurrenskraften ytterligare. Vår utgångspunkt har varit att stärka konkurrenskraften och att inte låta Sverige halka efter mot omvärlden, mot den nära omgivningen eller längre ifrån. Sverige är ett litet, starkt exportberoende land där svenska företag varje dag, året runt, måste kunna handla och göra det konkurrenskraftigt. Företag och företagare är grunden för både jobb, tillväxt och välfärd i hela vårt land.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi har därför förespråkat att de regler som utformas ska vara så lika våra grannländers och övriga EU-länders som möjligt, exempelvis vad gäller avdragsutrymmet, tillsammans med de förenklingsregler som innebär att företag som har ett negativt räntenetto kan undantas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vår inställning skilde sig markant från det förslag som regeringen presenterade så sent som förra sensommaren och i början på hösten och som sedan remissbehandlades. Det var helt avgörande redan då – och det är det fortsatt – att man sänker bolagsskatten för att möjliggöra en minskning av effekten på företag som drabbas av de nya reglerna och för att fortsatt långsiktigt stärka den svenska konkurrenskraften.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En kostnadsneutral reform för företagen handlar om att bolagsskatten måste sänkas i flera steg. Denna resa påbörjas nu, och det ser vi positivt på. Men den måste också fortsätta. Reformen behöver som helhet vara kostnadsneutral. Det finns nu en oro för att reformen är överfinansierad. Allt handlar om att minska de negativa effekterna och att värna svensk konkurrenskraft.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De nya skattereglerna kommer att sänka skatten för vissa och höja den för andra. Effekten för företag som drabbas blir mindre vid en större bolagsskattesänkning. Det är klart att vi hade velat se en sådan större sänkning redan nu.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En sänkning är viktig i flera steg. Mot den bakgrunden är det olyckligt att regeringen inte riktigt fullt ut prioriterar denna långsiktighet och konkurrensförutsättningarna för de svenska företagen. Vi vet att vi är i slutet av en ganska lång högkonjunktur, och vi vet att vi snart går in i en konjunktur som kommer att bli tuffare för svenska företag när konkurrenskraften verkligen sätts på spel. Det är därför helt nödvändigt att fortsätta att stärka svenska företags konkurrenskraft.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Parallellt med att ta viktiga steg för att förhindra internationell skatteplanering har det tagits flera olika steg, inte minst på europeisk nivå. Detta arbete har resulterat i att Sverige samtidigt har en skyldighet att implementera EU-direktiv som syftar till att förhindra skatteundandragande. Mer precist innehåller EU-direktivet regler för att motverka internationell skatteplanering genom utnyttjande av ränteavdrag. Implementeringen återstår och har inkluderats i regeringens förslag som en del av de förändrade företagsskattereglerna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Det är positivt att regeringen väljer en lösning som ligger i linje med grannländernas och att man ser att det är betydligt fler småföretag som kommer att undantas från regleringarna. Tyvärr innebär dock regeringens senfärdighet att företagen inte ges tillräcklig tid att anpassa sig till de nya reglerna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi är således fortsatt kritiska till att förslaget dragit ut på tiden, att resan har blivit alldeles för lång och att företagen nu på väldigt kort tid måste anpassa sig. Om regeringen tidigare hade lämnat förslag till riksdagen och om regeringen tidigare hade tagit kontakt med allianspartierna skulle detta självklart gått mycket smidigare. Det gäller också den implementering som nu återstår.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Nu, fru talman, är det viktigt att fortsatt följa konsekvenserna av detta, att följa utvecklingen och att noga följa upp. Det är helt avgörande för den svenska konkurrenskraften. Därför kommer vi moderater att tillsammans med allianspartierna prioritera att fortsatt följa upp dessa konsekvenser.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0893004490313</intressent_id>
<rel_dok_id>H501SkU25</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-22 14:40:39</systemdatum>
<systemnyckel>682321</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509131/#anf225</protokoll_url_www>
</anforande>
