<anforande>
<dok_hangar_id>4990083</dok_hangar_id>
<dok_id>H509129</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:129 Måndagen den 11 juni</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>129</dok_nummer>
<dok_datum>2018-06-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>19e81ace-483e-f111-8b69-6805cafea079</anforande_id>
<anforande_nummer>28</anforande_nummer>
<talare>Barbro Westerholm (L)</talare>
<parti>L</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Kristina Nilsson var tydlig med att värdmoderskap inte är förbjudet i Sverige men förbjudet inom svensk hälso och sjukvård. Det väcker frågan vad vi gör om man ordnar det själv utanför hälso och sjukvården. Vi vet att det förekommer heminseminationer och annat. Om barnönskan är mycket stark och vi lägger hinder i vägen för altruistiskt värdmoderskap inom hälso och sjukvården i Sverige kommer det att växa fram någonting vid sidan om som vi har väldigt lite insyn i och där vi inte har möjlighet att skapa trygghet för de barn som är involverade.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller frivilligheten tycker jag att det här är att underkänna kvinnors förmåga att fatta egna svåra beslut. Här tror jag att det finns mycket att lära från området organdonationer. Vi ser ju inte sällan att den bästa donatorn av en njure, en bit av en lever eller annat är en nära anhörig. På det området finns det erfarenhet av hur man säkrar att det verkligen sker frivilligt, för det är inga små ingrepp man utsätts för – även om man kan säga att de är mer kortvariga än en graviditet.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0363228965800</intressent_id>
<rel_dok_id>H501SoU20</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-04-22 14:43:30</systemdatum>
<systemnyckel>682346</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509129/#anf28</protokoll_url_www>
</anforande>
