<anforande>
<dok_hangar_id>4989296</dok_hangar_id>
<dok_id>H509123</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2017/18:123 Torsdagen den 31 maj</dok_titel>
<dok_rm>2017/18</dok_rm>
<dok_nummer>123</dok_nummer>
<dok_datum>2018-05-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>66293cf4-9478-e811-9109-901b0eac4c70</anforande_id>
<anforande_nummer>138</anforande_nummer>
<talare>Kerstin Lundgren (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Som redan framgått av den här debatten finns det ett starkt svenskt stöd för multilateralism. Det innebär inte att dagens regering kan känna sig 100 procent säkrad när det gäller sin strategi. Vi har, tror jag, valt att inte gå in så djupt i den diskussionen i det här betänkandet, även om det finns skäl för regeringen att läsa i betänkandet. Detta återkommer jag till.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Som framgått går över hälften av Sveriges bistånd till multilaterala organisationer. Sedan millennieskiftet, fru talman, har vi kunnat se hur floran av multilaterala organ har vuxit. Det har varit en god tillväxt både när det gäller institutioner, finansiärer och länder i och utanför Dacsystemet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sverige har, till skillnad från omvärlden, konstant haft ett stöd på runt 30 procent, i praktiken alltså en ökning av kärnstödet. 80 procent av det stödet går till ett trettiotal olika organisationer. Internationellt har dock det öronmärkta stödet haft en god tillväxt, från 23 procent 2007 till 33 procent 2015. I dag är det ännu högre, och det öronmärkta stödet är det stöd som har den stora tillväxten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta ger lägre biståndseffektivitet och, vilket är viktigt, snedvrider incitament för andra biståndsgivare och även för Sverige. Andra länders prioriteringar riskerar då att inte komma fram. Till exempel kan vårt kärnstöd bli en del av en finansiering av andra länders prioriteringar och inte av svenska prioriteringar av svenska värden. Detta gäller även när vi väljer att tematiskt rikta in oss på ett antal olika organisationer eller institutioner.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Från Centerpartiet finns det därför en vilja att öka det bilaterala stödet, inte för att helt kasta om men för att säkra att vi med våra värderingar också kan göra skillnad i den multilaterala strukturen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller det humanitära stödet är det viktigt att det är kärnstöd, för där krävs en flexibilitet och möjligheter till snabba omprioriteringar för att kunna möta de humanitära utmaningar som världens befolkning står inför.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! I det läge som vi har med en stor andel multilateralt bistånd är det vitalt att, som utskottet framför i sitt betänkande, peka på möjligheten till uppföljning av mål och resultat och se till att man använder rätt form av indikatorer. Här hoppas jag verkligen att regeringen läser och läser bättre än vad man gjort i en del andra betänkanden när det gäller uppföljning. Vikten av att riksdagen har möjlighet att granska och följa upp resultat, mål och prioriteringar för det multilaterala stödet är ju en del av det som vi har framhållit tidigare, och nu framhåller vi det igen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det handlar om tilltro. Det handlar om hållbart bistånd. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, där vi inte har några reservationer.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0155487380917</intressent_id>
<rel_dok_id>H501UU22</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2018-06-25 18:30:30</systemdatum>
<systemnyckel>448678</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509123/#anf138</protokoll_url_www>
</anforande>
