4989100 H509122 Protokoll 2017/18:122 Onsdagen den 30 maj 2017/18 122 2018-05-30 00:00:00 Fler vägar till kunskap - en högskola för livslångt lärande ärendedebatt 7a05daf5-9674-e811-910a-901b0e9b71a8 7 Christer Nylander (L) L <p>Fru talman! Jag instämmer i mycket av det som Betty Malmberg och Fredrik Christensson sa i sina anföranden och sannolikt också i det som Annika Eclund kommer att säga i sitt anförande, även om jag inte vet exakt vad det kommer att bli, för Alliansen är ganska enig i denna fråga. En stor del av vår enighet handlar om att vi tycker att högskoleutbildning är väldigt viktigt. </p><p>Därför är vi förvånade över att regeringen inte har gjort mer på detta område. Det har varit mycket fokus på kvantitet och fler platser, inte minst inom lärarutbildningen, och mindre fokus på kvalitet och på den proposition som nu ligger på bordet.</p><p>Det är förbluffande att vi så sällan och med så lite intensitet diskuterar just högskolepolitik, som är så avgörande och viktig för vårt samhälle och för unga människor som vill plugga vidare. De lägger rätt mycket tid och kraft på att rusta sig för framtiden och arbetsmarknaden och på att bilda sig. Det är också viktigt för samhället att vi har välutbildade människor, för det avgör vilken förmåga vi har att på lång sikt konkurrera i den tuffa globala konkurrensen.</p><p>Jämfört med den vikt som högskoleutbildning och högskola har i samhället är det som sagt förbluffande hur lite den politiska debatten handlar om dessa frågor.</p><p>Dagens Nyheter har just nu en artikelserie om lärarutbildningen, som ju är en rätt avgörande del av svensk högskola. Där får vi inblickar i hur studenterna själva ser på utbildningen och hur urvalet sker, och det blir tydligt att det har varit mer fokus på kvantitet och fler platser än på vilka som ska tas in och vilka som har förutsättning att genomföra utbildningen.</p><p>Detta sätter fingret på frågan som propositionen handlar om: Hur avgör vi vilka som ska få gå en utbildning? De ska ju inte bara komma in på utbildningen utan också ha förmåga att genomföra den med hög kvalitet även om den ställer höga krav. Hur ser vi till att man lyckas i utbildningen och att det sker med hög kvalitet? Det är viktigt både för den enskilda studenten och för hur samhället senare blir.</p><p>Det är därför häpnadsväckande att propositionen säger så lite om vad regeringen vill på området. Som flera varit inne på var utredningen bakom propositionen mycket tydligare än det propositionen sedan landade i. Det är ganska svårt att förutsäga vad regeringen egentligen vill, förutom att flytta mer makt från riksdagen till regeringen.</p><p>Dessa saker hänger givetvis ihop. Ska vi ha hög kvalitet måste vi också ha en tydlig tanke om vilka som ska ha tillträde till olika utbildningar och hur urvalet ska ske om många vill gå utbildningen. Här får vi ett ramverk, men det är ett ramverk som inte är tillräckligt tydligt.</p><p>Liberalerna har inte oväntat landat i att högskoleprovet bör spela mindre roll. Mycket tyder på att även studenterna tycker detsamma. Att regeringen inte bryr sig särskilt mycket om vad Liberalerna tycker är inte förvånande, så regeringen har landat i att det ska fortsätta som nu med en tredjedel betyg, en tredjedel högskoleprov och en tredjedel annat.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fler vägar till kunskap - en högskola för livslångt lärande</p><p>Det finns flera anledningar till att betygen bör väga tyngre. Det ena är att bra betyg från grundskolan och gymnasiet ger en ganska god prediktion om hur man ska lyckas på utbildningen. </p><p>Det andra är att det sänder en viktig signal till dem som går i grundskolan och gymnasiet att det inte är ett högskoleprov som de kan göra under eller efter gymnasiet som avgör om de kan komma in på högskolan. För att vara väl förberedd för högskolestudier måste de satsa i grundskolan och gymnasiet. Det är en viktig signal till resten av skolsystemet att högskolan bygger vidare på det man har med sig från grundskolan och gymnasiet och att det är viktigt att man satsar mycket där för att bli framgångsrik på högskolan. Därför måste vi också sända signalen att betygen viktigare än högskoleprovet som urvalsgrund.</p><p>Det måste finnas andra varianter också. Allt kan inte bygga på betyg. Man måste få nya chanser att komma tillbaka senare. Det bör finnas ett högskoleprov och en möjlighet att komma in med det, men betygen från gymnasiet måste väga tyngre. Som Fredrik Christensson sa: Om man ångrar sig mitt i livet, hur gör man då för att komma in på en utbildning? Då kan komvux, högskoleprov och annat spela en reell roll.</p><p>Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 som är en gemensam alliansreservation. Liberalerna har ytterligare funderingar om hur detta bör skärpas till, men jag vill huvudsakligen säga att det är synd att regeringen inte har lagt mer krut på högskolepolitiken. Den är ju avgörande för hur det ska gå för Sverige i framtiden och, framför allt, hur det ska gå för de enskilda individerna som går på högskolan.</p><p>(Applåder)</p> 0731442709013 H501UbU25 N 2018-06-20 16:34:46 448297 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509122/#anf7