4989100 H509122 Protokoll 2017/18:122 Onsdagen den 30 maj 2017/18 122 2018-05-30 00:00:00 FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik ärendedebatt ad05daf5-9674-e811-910a-901b0e9b71a8 55 Sofia Damm (KD) KD <p>Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande rörande FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. I betänkandet behandlas motionsyrkanden som rör FN och FN-systemet men också situationen för de mänskliga rättigheterna i en rad specifika länder.</p><p>Demokratin och friheten i världen är på stark tillbakagång. När Freedom House släppte sin rapport om frihet i världen 2017 konstaterade de att vi nu är inne på det tolfte året i rad då friheten minskade i världen. I hela 71 länder minskade de medborgerliga fri- och rättigheterna.</p><p>Att utrikesutskottet i betänkandet endast lyfter upp situationen i sex länder ska inte tolkas som något annat än att vi har behandlat motionsyrkanden från ledamöter som rör dessa länder, medan förslag rörande MR-situationen i andra länder har behandlats i andra betänkanden, exempelvis det nyligen debatterade betänkandet om situationen i Mellanöstern.</p><p>I mitt anförande kommer jag att fokusera på FN-systemet och de specifika länder där Kristdemokraterna har motioner som behandlats, nämligen Burma, Eritrea och Etiopien.</p><p>Låt mig börja med FN, herr talman. FN är en unik och viktig organisation. Ingen annan organisation samlar världens stater för att arbeta för fred och frihet, men det är också en organisation med stora problem. Sverige befinner sig som FN-medlem jämte en rad mångfasetterade länder, varav många har en syn på demokrati, internationell rätt och mänskliga rättigheter som skiljer sig avsevärt från vår egen.</p><p>Kriget i Syrien, där al-Asad bombar civila med ryskt understöd, och Islamiska statens brutala frammarsch har visat förödande konsekvenser av ett världssamfund och ett FN som varit handlingsförlamade på grund av vetorätten. Det är därför centralt att FN höjer tempot när det gäller reformarbetet. Utan en förändring kommer inte tilltron till FN att kunna bestå.</p><p>FN:s stadgar, som kom till 1945, tar inte hänsyn till dagens komplexa världssystem, vilket gör att säkerhetsrådet, genom vetorätten, ständigt står inför låsningar. Oförmågan att ingripa när brott mot mänskligheten och folkmord begås är skamlig. I dag används allt för ofta vetorätten av någon av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet för att politisera redan infekterade frågor i stället för att, som det var tänkt när säkerhetsrådet en gång konstruerades, användas för att stoppa farliga förslag.</p><p>Det finns tydliga brister också i FN:s råd för mänskliga rättigheter, främst på grund av att rådet består av medlemsländer som konsekvent bryter mot de rättigheter som rådet är utsett att försvara. Sverige bör spela en aktivare roll i reformeringen av FN-systemet och verka för att särskilda kriterier införs för att få en plats i MR-rådet.</p><p>Herr talman! Vi ser en ny och oroande trend. Försvarare av mänskliga rättigheter, biståndsarbetare och journalister har blivit måltavlor i konflikter. Under de senaste tio åren har attackerna mot dem som arbetar med bistånd närmast fördubblats.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik</p><p>För ett år sedan mördades svenska Zaida Catalán och hennes två FN-kollegor under uppdraget att bland annat övervaka sanktioner och utreda misstänkta massakrer i Kasairegionen i Kongo. Kristdemokraterna menar att regeringen måste intensifiera sina ansträngningar för att få till stånd en internationell brottsutredning värd namnet så att de skyldiga grips och ställs inför rätta. Sverige måste också, utifrån rapporten från FN:s Board of Inquiry, se till att den rekommendation som framförs om ett förbättrat skydd för FN-experter blir verklighet. Det som hände Zaida Catalán och hennes kollegor får aldrig hända igen.</p><p>Herr talman! I denna värld är vi i stort behov av ljusglimtar. En sådan är att jag har kunnat stryka en av de reservationer som Kristdemokraterna hade i betänkandet - den som rör att regeringen måste göra mer för att få Fikru Maru frisläppt. Efter hela fem år har den svenske hjärtläkaren äntligen släppts ur etiopiskt fängelse. Behandlingen och rättsosäkerheten kring Marus fall är dock allt annat än acceptabel. Sverige måste fortsatt använda alla till buds stående medel för att vända den repressiva utvecklingen i Etiopien, för den är djupt allvarlig.</p><p>Låt oss hoppas att vi även får uppleva en glädjens dag snart när det gäller Dawit Isaak. I betänkandet behandlas den hårdföra regimen i Eritrea, där journalisten Dawit Isaak sedan 16 år tillbaka sitter fängslad utan rättegång på grund av sin kritik mot regimen. Både regeringen och EU måste göra mer för att få Isaak fri. Jag anser att Sverige bör ge frågan nytt liv med hjälp av sin plats i säkerhetsrådet så att den internationella brottmålsdomstolen ICC kan väcka åtal mot den eritreanska regimen för brott mot mänskligheten.</p><p>Herr talman! På alltför många håll förföljs människor i dag för sin tro och drivs på flykt från sina hem under de mest vedervärdiga hot. Religions- och övertygelsefrihet är en viktig fråga att ta hänsyn till i utformningen av svensk utrikespolitik. Det handlar om frihet från tvång, frihet att uttrycka sig och icke-diskriminering.</p><p>Burma är ett land där de mänskliga rättigheterna och religionsfriheten förtrampas å det grövsta. Minoriteten rohingya har kallats världens mest förföljda minoritet. Det har under årtionden pågått en konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten. Våldet mot rohingyafolket har som vi alla vet eskalerat, och hundratusentals människor har flytt till grannlandet Bangladesh.</p><p>Förtrycket och hatet mot rohingyerna är dock så otroligt djupt rotat och genomsyrar hela samhället att det inte räcker med att arbeta för ett återtagande av flyktingar som befinner sig i grannländerna. I vår reservation framhåller vi kristdemokrater att Sveriges regering måste göra mer för att den etniska utrensningen av rohingya ska upphöra.</p><p>Herr talman! Det finns mycket att säga om det förtryck som pågår i vår omvärld och det behov som finns av ett ökat stöd till dem som står upp och kämpar för att göra världen lite bättre, som kämpar för att vi inte nästa år ska stå i den här kammaren och säga att friheten är på tillbakagång för 13:e året i rad.</p><p>Jag har nu redogjort för Kristdemokraternas reservationer, som jag självklart står bakom. För tids vinnande yrkar jag dock bifall endast till reservation 16.</p> 0306286538528 H501UU15 N 2018-06-20 16:34:48 448344 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H509122/#anf55